ja jösses.
idag när jag kom hem från jobbet – tjugo minuter sen, eftersom bilen valt att ladda ur sig på pakeringen under dan och jag därför fick ta hjälp av nisse och hans opel – möttes jag av ett vidöppet hus. muraren hade slagit ut hålet för fönstret i ytterväggen, och detta i kombination med den ställning han använt för ändamålet skapade värsta autostradan för vem som helst som ville ta sig in i vårt hus. jippi tänkte jag men lugnade mig en smula innan jag försökte ringa snickare peter första gången. han svarade, men hörde mig inte utan ekade bara "hallå". jag messade honom och skrev "ring mig genast" vilket han inte gjorde. rinde igen efter fem minuter och då gick telefonsvararen på. under tiden som jag pratade på den ringde han tillbaka och m tog det.
en lång historia görs kort: det grälades en smula hit och dit. bl a om ansvar.
imorron ska vi fortsätta diskutera.
vill givetvis inte bråka och bli ovänner, men det är f-n inte okej att man beter sig som en idiot under förevändning att man är hantverkare. muraren har lämnat vårt hus öppet för vem som helst. han i sin tur är anlitad av vår snickare – som är anlitad av oss. vem är skyldig vid ett ev inbrott? eller om det spöregnar på natten och vi får vattenskada?
är skitarg.
och jag kan lova att jag återkommer i ärendet…
förhoppningsvis med goda nyheter om fortsatta verksamheten.
har precis kommit hem från middag med familjen på statt. var mycket trevligt. firade lilla farmors födelsedag (och dödsdag för två år sen). är supermätt givetvis, men hellre det än hungrig?
nu måste jag sova.
go'natt.