glendalough

(dalen mellan två sjöar) har idag besökts av mamma c på hennes irlandsresa. ligger enligt uppgift i ett område som användes vid filmandet av braveheart och är därför ganska "skotskt". googlat foton på stället, verkar vara ett trevligt vackert plejs verkligen!

garanterat låg intellektuell stimulans implementeras i detta inlägg 🙂

ganska fotsvullen är moi fortfarande. en tingest relativt likt elefantfot med tillhörande vrist har jag alltså plötsligt begåvats med. men det är inget farligt säger doktorn och rekommenderar stödstrumpa och högt lagd tass vid sovning. och fingrarna liknar stundtals korvar av prinstyp. ser med mycken tillförsikt fram emot vidare utveckling… inte.

gammelsmurf ingick givetvis i min samling superfina smurfer – som förresten fortfarande borde gå att hitta i lekstugan på träslövsvägen. kanske går att damma av å plocka fram? enbart för the sake of nostalgia så klart.

godkänt med beröm får idag alla inblandade hantverkare (målare johan samt elchef per och elarbetare mikael)! underbart med en dag helt utan missöden och -tag! golvläggare planerar uppdykning på måndag. vågar vi lita på att flytet ska hålla sig i?

giraffen verkar – apropå referens till annan savannvarelse ovan – vara ett festligt djur. inga naturliga fiender och en hals med kotor lika höga som en mellanstor platt-tv. notera att jag med festligt här alltså inte menar praktiskt. t ex, hur sjutton sover en giraff?

gais går ihop med häcken & öis och skapar ett fc gothia? njää. skulle inte tro det.

gissa min frustration över att inte kunna minnas allraste bästaste uttrycket som idag levererades av wallensvansen: nåt med nosighet i sammanhanget uppstudsighet… var det måhända nosighetsuppträdande? nää. det känns inte riktigt riktigt. ååh! måste komma på… fast inte nu tydligen. kanske en god natts sömn kan återskapa minnet?

tjinixen!