jones arrangemang av LA is my lady från 1984 är en verklig favorit. sinatra visar klassen: gammal räv blir aldrig dammig.
quisling var en usling. och: även om han inte kan klassas lika lågt så ser jag ändå mollérus som en svikare av uslingsstatus. i måndags inhämtades otvetydigt negativ info om denne man. hade vi från början vetat bara bråkdelen av det vi fick höra hade vi aldrig släppt in tönten i vårt hus!! bu och skäms, säger jag.
quebec är inte kanadas huvudstad. undrar hur många gånger jag (och andra) fått för mig det? typ som med sydney och canberra.
q är det ganska ont om. orsaken till detta skrev hans alfredssom roande om. extra underhållande blev det när han i ett barnprogram på tv själv läste ur sin bok (det här tilldrog sig på den tiden när barn kombinerat med underhållning inte enbart var våld och/eller tecknat – tintin undantaget).
qul (fånigt, jag vet, sorry) sak upptäcktes idag. snickar-mats måste med diskmaskinen haft en lika nosig dag som el-martin hade med sina kablar i skåp: han har nämligen monterat den på snickeriluckan placerade knappsatsen upp-å-ner!! anledningen till att det upptäcktes var att den knapp som borde varit on/off (enligt manualen jag lusläste igår innan somning) inte fick maskinen att agera alls som planerat. vid närmare inspektion ser jag att play/paus visserligen sitter på rätt ställe (i mitten av de tre 🙂 men att play-pilen pekar åt fel håll! hilarious verkligen! för övrigt är köket inofficiellt invigt iom att den sista av apparaterna (diskisen) nu fått sin premiärtur. lite nervöst har det varit men grejerna verkar funka som tänkt. hittills. håller fortsatta tummar.
tjinixen!