Jag åker rätt ofta buss till och från jobbet. Det är bekvämt och smidigt men knappast billigt. Tyvärr blir det billigare att köra bensinslukar-raKET [V70, AWD] men jag är mån om miljö – och medtrafikanter! – och låter gärna bilen stå och slöa istället för att rejsa på 153:an.
Nå. Mest irriterande är då inte kostnaden att åka kollektivt. Eller ens kassa busschaufförer. Nä. Det jobbigaste är medpassagerarna. Å tuggummituggare och tjötrövar kan jag leva med. Värre är knö-för-tüsan/om-jag-inte-brötar-på-kanske-jag-inte-kommer-med. Mycket värstast är det-regnar-och-jag-knör-för-jag-vill-inte-bli-blöt. Nähä. Sicken tur. För det vill jag. NOT!
Tacka vet jag Englandet. Där kan dom köa! En gång stod jag och väntade vid en busshållplats, blev godissugen, tog en snabb vända in i kiosken bredvid, kommer ut lagom tills bussen ska komma, blir framvinkad av liten dam med orden oh! you were here first, love! Ridå.
Gifvetvis går det inte att gnälla på kollektivtrafikanter utan att nämna storstadsfenomenet jag-på-först-innan-dom-som-ska-av-hunnit-ur. En klar favorit.
Nyfikenheten då? Jo. Häromveckan åkte en rullstolsburen ung kvinna med på turen till Ullared. När hon skulle ta sig av bussen hoppade chauffören ur och hjälpte till. Gissa om inte 97% av köande pellarna stod och fånglodde. Jag blev görupprörd men sa inget. Fegis som jag är. Men nån gloidiot är jag iaf inte.
Tjenixen!
Jag håller med så in i bängen! Ändå sägs det att "i Sverige köar man för allting" men ändå verkar det inte som folk kan köa. Ofta när jag åker hem från skolan är det med en tågtur som är ganska välbefolkad – och då är det naturligtvis fullt med folk framför in/utgången till vagnen. Hallå!! Flytta på rövarna så att de som kommer av KAN komma av! Likaså det – att sen när har de som kommer från sidan företräde? En kö ska gå bakåt!!
Riktigt arg blir man. Trängseln kan jämföras med kärringracet på Ge-Kås.
Caroline: bästaste jämförelsen! å dom största kärringarna är oftast inte ens kärringar…
Så det var du och chauffören som hjälpte stackarn då…?
Ja, folk är synnerligen usla på att köa. Hur svårt kan det vara?
Som gammal tunnelbaneresenär måste jag påminna… Glöm inte idioterna som inte kan rulltrappereglerna! 😉
Vi Stockholmare är inte kloka i trafiken, påtunnelbanan eller bussen!
Därför åker jag eget skal! 😉
Pok
Mallablevpåkördigenhäromdagenbralla
Hmmm, den där storstadskommentaren vill jag invända emot, jag tror nämligen inte det är Stockholmarna (infödda eller sen heeeeemskt länge boende) som inte vet att det blir bättre plats för DEM om avgående får lämna sådan, jag tror det är "lantisar" eller boende sen kort tid som tror att tunnelbanan går ifrån dem om de inte kommer in på sekunden. DE vet (antagligen) inte att föraren kollar innan han stänger dörrarna. Eh kanske är jag partisk men vem är inte det? Nos.
rosenblom: jag behövde inte hjälpa (men hade gifetvis gjort om det stunden så kräfvt!). tjejen hade en assistent.
Malla: åhå! en [klok] miljömarodör minsann!
Mr: haha! jo, jag är öfertygad om att det är stockholmarna själva som inte kan "reglerna". lantisarna gör bara som "alla andra" 🙂
Men oj, storstadsfenomen, nej! Vi pratade just om det i helgen, dotter och jag. Hon åker varje dag buss från Slussen till skolan i närkommunen. Folk står i långa ringlande köer med exakt avstånd emellan, i ur och skur ringlar dessa köer, ibland parallellt med varandra. Det var en av de första skillnaderna mellan Stockholm och Göteborg mina barn noterade. Tre stockholmare kan inte vänta på en buss utan att ställa upp sig i kö.
I Göteborg knôr alla in sig i hållplatskuren tills vagnen/bussen kommer för att sedan brôta sig upp.
I Göteborg retade jag mig i alla år på dem som skulle tvinga en att resa sig och släppa fram dem för att de skulle av långt innan bussen/vagnen stannade. Och särskilt mitt i kurvor, fanns en speciell dubbelkurva i backarna i Masthugget. Särskilt fint när man satt med barn i knät och kanske en matkasse blanserande mellan fötterna. "Jag ska av!" – "Ja men inte här, det är ingen hållplats här. Jag reser mig efter kurvan!" – "Jag ska fram nu!"
Annaa M: det jag menar med storstad är alla städer större än min. dvs där det finns kollektivtrafik att tala om 🙂
det där med ställa sig upp är intressant. jag kan förstå det om det är så att bussen/vagnen/tunnelbanan inte har annan "stopp-knapp" än att synligt visa att man vill av (så var det på bussarna i Brighton). men annars kan jag inte heller fatta att man vill stå där och balansera. själv är jag nästan tvärtom. rusar upp i sista sekund och kastar mig ut genom stängande dörrar. vilket väl inte heller är att föredra egentligen…