För gammalt trogna läsare blir detta skåpmat, för nån ny – och gammal – kanske lite skojig läsning!
Efter några års halvdant funderande och planerande fick en oplanerad graviditet fart på nosarna och ett kök skulle fixas löpande fort. Köksfirman rekommenderade snickare. Vi var blåögda. Brydde oss inte att kolla upp killen.
Vår glädje och entusiasm möttes lojt och med ett evigt pengakrävande väntande vankande. På eget initiativ stod snickaren som entrepenör, och allt övrigt hantverkande skulle gå genom honom. Det gick sådär. Varken murare eller elektriker dök upp och där gick vår snicksnackare i resterna av vårt kök. Och väntade. Och tickade timpeng.
För att göra en lång tråkig historia kort och lite kul så kom vi en dag hem till ett tomt men istortsett vidöppet hus. Vi blev en smula upprörda.
Dan efter ringde snickaruschlingen Mattias på jobbet. Fanskapet berättade att han hade packat ihop. Stuckit. Så där stod vi. Arga. Besvikna. Satta i sticket. Förvånade. Kan man göra så? Jo. Tydligen.
[här är ett stycke fönster på plats, det jag möttes av var ett stort hål i huset]
perfa tjyfvingången serverad – med ställning å allt!
till höger; ruinerna snickaren lämnade oss i
Nu behöver ni inte vara raketingenjörer, kära läsare, för att förstå min skadeglädje. Bifogar ändå två pigga ledtrådar: konjunktur och nedgång. Och ett asgarv! Ha! käre Molérus.
HTH får stå för eget referensförsvar. Några rekommendationer från oss får du inte.
Haha! JA, det är förjävligt. USCH!
Vart i Sverige bor du föresten? Har en känsla av att du inte bor i stockholm, har jag fel?
Föresten, vad var det du ville jag skulle sticka till tösen?
Helt rätt med skadeglädje :D, en sådan urusel snickare skulle byta jobb
//Sol på dig
Men jösses – man tror ju knappt att det är sant! Men skadeglädjen sedan förstår jag ju var riktigt sann …och berättigad!
är det en tripp trapp du har? nöjd med den?
scream and shout: jag bor på västkusten. står rätt tydligt i min länkade bloggbeskrivning exakt var 😉
har svarat på det där om sticktiggeriet under nån annan av dina kommentarer (kommer inte ihåg exakt var!) och svarade nog nåt i stil med "jag vet inte riktigt". en fuskpäls kanske?
😀
Petra: förhoppningsvis är det exakt det han fått göra nu!
Britt-Marie: jo. helt sant! lovar! vi hade också en smula svårt att tro han menade allvar när vi förstod att han faktiskt stuckit. jag visste inte man "kan" göra så?
Erika: jupp. och jupp.