16.2 – om dagiskaffe och grymma mammaskills.

16.2 - om snorkalas.
16.2 - om aktuella rättegångar.

Idag har jag druckit kaffe i förskolepersonalrummet igen medan Maali och Fröken lekte sandlådan (sådär kul när man är michelinklädd) och gunga (tjoo!) och rutschbana (se upp där nere!).

Vid hemkomst med snorig men mycket gosig michelinkiddo fick jag ytterligare ett fnatt [för den som känner mig väl ter sig detta infall meget märkligt kan jag ana, men jag försäkrar att jag är frisk! och stolt.] och ställde mig vid spisen för lunchlagning. Mitt kloka barn hann göra mig uppmärksam på vad hon ville ha gjort precis innan jag fått igång plattorna och efter tömning fick jag totalfnatt och blev som den där busschauffören som tänkte att va fan å på så vis kom det sig att fantastiska Maali satt i köket och byggde klosstorn i trosor istället för blöja och knappt ens när jag ser att hon blivit god vän med Vipp som delat med sig av lite filter och kaffesump på golvet blir jag orolig och tjohejj vad det går och som grädde på min tonfiskpasta smaskade hon glatt i sig varenda droppe, pepperonisar och paprikabitar stora som isberg till trots. Tuggatuggatugga är melodin och till efterätt en miniclementin (ingen isglass idag) och sen lekte hon lite på golvet medan jag plockade iordning och jag fattar ingenting?

Okej. Hon har legat där uppe och trallat i sin Stokke i en timme nu så helt perfekt har inte dagen varit men somnar hon bara typ nyss (och det är helt tyst nu?) så fixar vi biffen lätt. Ha! Det du, fassan Baloo! Det trodde du inte va!

När hon vaknar ska jag lära henne Taubes finaste Pappa, kom hem och sen är det säkert kväll och jag har fixat dom här två dagarna bättre än nånsin gissat. Men oj va skönt det ska bli att Tias kommer hem. Mjau!

16.2 - om snorkalas.
16.2 - om aktuella rättegångar.
14 comments Lägg till din
  1. Ha, hon blir väl som du…(snäll)nu när du gör lite som jag (gjorde):lagar mat, städar och litar på att mitt lilla barn lyssnar när jag berättar hur man gör när man …skalar potatis t.ex!

    Grattis mamma!

  2. sv: Ja, visst e det kallt o ruggigt ute. När ska det ta slut?! Försöker intala mig själv att våren snart är här.. haha.. yeh right lixom.

  3. mamma: haha! nänä. aj won't overdo it liksom! å det där med potatisskalning har ju funkat asabra hörru ;D

    husbandet: jodå. lite sås och en hel klump spagetti finns kvar. det var nåt med olja tror jag. eller nåt med inte olja. fast Maali gillade det!

    Bastardo: alldeles för länge sen om du frågar mig. fast han finns inte i min Billy tyvärr 🙁 välkommen förresten!

  4. Det där låter som ett klart fall av FLOW, det där sällsynta föräldratillståndet då saker och ting liksom bara funkar och då alla chansningar går hem. Det är såna kvällar man läppjar på sin "världens bästa pappa/mamma"-mugg som om den vore en konungslig förtjänstmedalj. Eller äsch nu blev metaforen rörig, men du fattar.

    Byter ämne Jahaaa…Ehm. Vad jobbar du med då?

  5. Åh vad jag minns de där första gångerna när man var helt ensam med ett, två eller till slut tre små barn… Så där, nu har det gått fyra timmar, nu är det åtta och snart natt, sen är det bara en dag och en natt kvar. Typ. Man klarade det. Men jag hade några år när jag levde mer på golvet än på två ben.

  6. Vad har ni för märke på eran lära gå som är svenskt som du skrev? Brio ä ju också svenskt. Och det blev en svart sådan som är beställd nu:) Ha en bra dag!

  7. Anders: sällsynt? va snackar du för gojja?!

    😀

    ps. jag hojtas när infon är upplagd (tills dess kan avslöjas att jag jobbar på det ställe där din brors TV är köpt)

    Annaa: fast för dig är det ju helt annorlunda. jag fattar inte hur du fixade det. men. det är som du skriver: det går. på nåt jäkla vänster gör det det. och man vet inte hur. stark är du Annaa!

    finns det inte en period i barnens liv när man får använda benen väldans mycket? till att springa efter dom…!

    Erika: jo. Brio är nog också i huvudsak svenskt, men tillverkas i Kina. Micki tror jag fortfarande tillverkar sina träleksaker i Småland. fast jag kan ha fel?

    den där snygga svarta är bamsebra. hoppas hon tycker den är rolig!

  8. Men jag tänkte den här gången mest på när barnen var jättesmå och Mannen var på tjänsteresa i ett par dygn och man visste att ensamheten skulle ta slut. Har sällan känt tid så oändlig som en del av de tillfällena!

  9. Annaa: fast det måste ändå vara lättare när man vet att väntan tar slut? och första gången brukar va tuffast…

    min kompis (Stalkern) har en kiddi lika gammal som Maali, och hennes man pluggar på veckorna – och jobbar på helgerna. hon har ju varit typ helt ensam under den här tiden. men hon säger att det har varit okej. "vi visste ju att det skulle vara så här". klok insikt, men det måste ändå ha varit skitjeflajobbigt. och min andra mammakompis (Sekreteraren) är alldeles ensam med sin dotter. eller alltså, hon är ganska ung och bor fortfarande hemma, men barnets pappa och hon bor iaf inte ihop. dom är inte ens ihop. pappan har en ny tjej. jag brukar tänka på dom här två ibland när jag tycker jag har det tufft. fast iofs, nu är mitt liv en piece of kaka regarding EmmaLi. jag brukade tänka på dom, när jag var mitt uppe i gråt och kolik och oro och orutin och allt det där för med sig.

    oj. långt det blev. hursomhaver. allt går (du är levande bevis på det). det kan va pest och jävelskap och obegripligt vidrigt men, jo, det går. [nu drar jag inga som helst paralleller mellan upplevelser, det går liksom inte. personligheter spelar in lika mycket som situationer. tror/tycker jag!]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *