Gifetvis. Det slår sällan fel. Ska det jeflas så jeflas det.
Klockan 16:59, lördag eftermiddag. En minut till stängning och en kund vill teckna mobilabonnemang. Detta är en procedur som i vanliga fall tar uppemot tio minuter, men service är mitt kall, så visst klart kunden ska ha sitt abonnemang. Med övertidsstopp och fyrtio minuters hemresa; vad är väl en lördagkväll?
Tjugofem minuter senare är vi fortfarande inte klara. Kundens lagda order går inte att hitta. Nånstans. Kunden är inte stressad. Alls. Jag och Johan är däremot en smula vill-hem:iga och löser till slut problemet över IT-avdelningens huvud. Jag kan stämpla ut, nästan i rimlig tid. Men eftersom jag ändå måste vänta på min samåkande kollega (som av förklarliga skäl inte kunnat räkna sin kassa) känns det surt. Så här sitter jag. Fast.
Jag säger sällan nåt, men jag står oförstående varje gång en kund tydligt visar ointresse att respektera öppetider. Nu är jag lite nyfiken, ni som själva inte arbetar i butik; hur resonerar ni? Hade varit kul att veta!
Treflig helg önskas er alla!
Jag tror det har med att respektera tider över huvudtaget. Är man en sån som ser till att passa tider vid möten mm så håller man sig till affärens öppettider med.
Men den som har för vana att konstant komma 10 min sen eller så till möten eller träffar utan att ha uppenbarliga giltiga skäl för det, tror jag inte tänker alls på öppettider eller inte.
Kan inte annat än hålla med föregående talare.
Jag skulle stänga julafton, och ska just till att låsa och börja räkna kassan när det kommer en kvinna och hennes man, snäll som man är släpper man in dom och räknar med att det går fort. Snacka om man känner sig dum när man står där 15 minuter senare och de frågar om man kan slå in godispåsen åt dom.
Jag är där kl 10.00.. Jag vill inte sinka mig själv.. Jag vill inte sinka experten.. Vill ha tid, vi kan deala och vi blir överens.. Näee.. Det är B att "övertida" andra människor..
Pok
Mallaallaharettlivbralla
Dagens Eko: det där var en infallsvinkel jag inte sett faktiskt. jag tror du har alldeles rätt, och har samtidigt en känsla av att många inte obryr sig av elakhet. dom tänker sig helt enkelt inte för. vaddå? öppet till fem? men dörren var ju inte låst när jag gick in, då har jag "klarat" mig.
Anna: näää! du skojar med mig? fan. ärligt. jag. hade. exploderat. i tysthet förmodligen. av respekt, att inte förstöra deras jul… fräs.
Malla: problemet är att MÅNGA människor inte bryr sig sådär. jag blir ledsen när jag inte blir respekterad.
en grej som inte alls har med öppetider att göra men som ändå hör till ämnet:
rutten kund skällde och svor åt mig idag – trots att jag hjälpte honom mer än han förtjänat. förmodligen var det sin egen dumhet han retade sig på och tog ut över mig. så faktiskt blev jag inte ledsen den här gången, utan arg. jag fräste tillbaka. och han skämdes. hoppas jag? jag gick iaf därifrån med högt huvud.
Kommer nog alltid till att finnas sådana människor som inte respekterar, i förlängningen andras arbetstider och planer.
Arbetade i kassan på ett Domus-varuhus när jag var ung. I en turiststad sommartid var det också mycket "kändisar" som dök upp. En lördag 1 min före stängning dök det upp en TV-kändis. Jag hade stäningningskassan. Han gick runt i godan ro,han hörde min kollegor ropa hej då och trevlig helg till mig.. 20 min efter stängingsdags gick jag fram och sa försynt "Ursäkta men vi stängde varuhuset kl 13.00" Då svarade han "Ni har väl övertidsersättning"…När han kom till kassan skulle han betala med "check" (ja, det var på den tiden;)) och lämnade fram checken. "Legetimation, tack" sa jag. "Vet du inte vem jag är?" sa han. "Nej tyvärr" sa jag "har aldrig sett dig förut"
Han kom aldrig tillbaka till butiken… men jag tänker på det varje gång han fortfarande kan dyka upp i TV och ha väldigt mycket synpunkter..
Oj, detta blev ett helt blogginlägg istället för en kommentar..:)
Gaaah… detta har jag också råkat ut för… och därför är jag glad att jag kan hålla mig i min verkstad nuförtiden. Det värsta är ju att dessa människor verkar ta för givet att det är okej, och ibland har det känts som om att de har njutit av situationen!! Morr!
Ja själv tycker jag det nästan är pinsamt att vara ute i sista minuten i en butik.
åh vad man blir förbannad på kunder som de du beskriver, vet inte hur många gånger jag har stått och stampat i väntan på att de skall bli klara och lämna butiken. Ibland är väl inte 10 timma öppettid nog.
kram
Eh, ja..asså…nu fick jag väl lite dåligt samvete. Jag glömmer bort mig ibland vad gäller att butiksanställda vill stänga klockan stängningstid. Kan ibland ha rusat in fem i och bett om hjälp. Och ja, då är Murphy där. Så klart. Men personalen är trevlig och hjälpsam och motar Murphy så gott de kan. Inte tänkte jag att personalen sedan går hem och bloggar om att jag som rinner genom dörren i sista sekunden, är oförstående… Knäpp på nosen, för det tack. Lovar att försöka hålla mig ifrån affärer femton minuter från att de ska stänga.
(kan ju bara berätta lite så där att jag som lärare uppfattas av vissa att bo på skolan, då jag så många ggr fått stanna kvar både en och två timmar i för att en förälder ringer och säger att "jag kommer förbi efter jobbet och hämtar Fias böcker, du är väl kvar då?" Dum och snäll ger man björntjänsten ett ansikte och stannar kvar…)
Britt-Marie: förlåt men jag skrattar elakt! sicken tönt!! å du var gRym!! kan du inte hinta lite… om vem liksom…?
S@tu: fördelen med kunder är det härliga mötet med människor, nackdelen det motsatta. morra jag också.
Jossan: jag också! ber alltid om ursäkt, och undviker om jag inte apselut måste.
maddah: nänä. tio timmar kan aldrig nånsin räcka till. knappt ens tjugo tror jag 🙂
Tojjan: haha! gå hem och bloggar om oförståndet? nänä… inte skulle väl vi…? ;p