Några jobbkompisar tog initiativ till stegtävling i lag och jag hakade på. Inte för att jag har för avsikt att minska i vikt (det känns som ett för tillfället inte bara hopplöst utan också korkat uppdrag) utan för att jag är undermedveten tävlingsmänniska.
Gissa mitt missnöje när jag dag efter annan finner mitt eviga trampande ligga inte bara några hundra utan flera tusen efter dom flesta andra. Inte är jag nån lattrövare inte? Nä. Det visade jag mig inte heller vara. Igår blidde jag extra missnöjd och tog mig för att kontrollräkna min stegräknare. Och jojomensan. För varje hundrade steg jag tog – och manuellt räknade – visade apparaten envist mellan femton och tjugofem steg fel. Det blir rätt många fel på en dag. Så. Idag fick räknaren bannor (tillika ny plats) och vips har jag travat mycket mer i enlighet med egen gissning! Jag ligger då såklart ändå inte i topp men iallafall inte längre i botten. Hejja!
Tjenixen
Ja, heja och gå på!
jag går och går och går! och går. nästan som klockan 🙂