19.1 – om ett stort lugn.

18.1 - om att va en riktigt kass svarskommenterare...
Dagsens tips: lägg an en schysst profil.

Alla i min lilla familj sover utom jag. Att vara ensam vaken känns tryggt, men overkligt.

Nattens bäbigråt sträckte sig aldrig förbi ”lämna mig inte ensam!”-skräck eller ”skötbord är INTE min grej”-ilska och kolikmamman (Maalis gråt var det jävligaste jag varit med om, hennes smärta blev min på ett fruktansvärt vis) slappnas. Det här är en lycklig bäbi! Min bäbi!! Jaaaa!

18.1 - om att va en riktigt kass svarskommenterare...
Dagsens tips: lägg an en schysst profil.
16 comments Lägg till din
  1. Underbart! Blir så glad för dig, för er! Kraaaam! PS: Pyttepaket på g, en liten ”varning” bara: Maalis lilla paket är ätbart, så ge vid lämpligt tillfälle… =)

  2. Min första var en förnöjsam sak medans nr två var arg hela sitt första år trots det är han en rätt glad galosch numera. Jag minns hur knäckande det var med skrik som aldrig tog slut.

  3. jag har haft tur med båda mina tjejer. Dem var så snälla som bebisar!!
    Härligt att du är så nöjd och lycklig nybliven 2 barns mamma och allt!
    Jag saknar den tiden enormt mkt kan jag säga!

    Massa kramar till hela familjen

  4. Här vill jag protestera lite… Alla bäbysar är snälla, vissa bara låter lite mer.

    Njut av de lyckliga stunderna, glöm bort de jobbiga stunderna fort, fort..

    Å så min favvodikt, alla kategorier till er lilla nya familjemedlem..

    Lyckans minut

    Är det sant att jag håller ett barn på min arm
    och ser mig själv i dess blick?
    Att fjärdarna gnistra och jorden är varm,
    och himmelen utan en prick?

    ”Vad är det för tid, vad är det för år?
    Vem är jag? Vad bär jag för namn?
    Du skrattande knyte med solblekt hår,
    hur fick jag dig i min famn?

    Jag lever. Jag lever. På jorden jag står.
    Var har jag varit förut?
    Jag väntade visst millioner år
    på denna enda minut.”

    Erik Lindorm

    BTW.. Hur känns det att aldrig mer kunna kalla sig enbarnsfamilj? Konstigt va? 😉

    *kramar till er alla, speciellt till ”lilla stora syster”.

    Mallanostalgiskbralla

    1. Åh, ser nästan inte att skriva för det är så dimmigt för ögonen men måste försöka för TACK, jag hade glömt den men minns både den och känsla nu (snyft)! Jag har hållit Ullis bäbis i dag och hon är underbar men DEN känsla som Lindormen beskriver får man bara av sin egen unge, tack igen, från Ullis mamma!

  5. har du fått massa hormoner som spökar o inte kan sova? så var jag hela första veckan, var vaken konstant kändes det som fast alla andra i familjen sov. 😀

    På BB låg Roger o Wilma o sov som stockar båda två, jag gick runt o strosa o var helt rastlös. Hade sovit 2 timmar efter att Wilma fötts, sen kunde jag inte sova mer försän dagen efter.
    Nu däremot skulle jag kunna sova hur mycket som helst, hihi.

  6. Var så god ”Ullisgullisens” mamma..

    Dikten är helt underbar. 3 verser som beskriver exakt hur det känns, att vara med om ett mirakel.

    Det som känns än mer fantastiskt är ju att dikten lär vara skriven till den gamla stofilen Per-Erik Lindorm 1909 – 1989. Som var farbror redan när jag föddes.

    Dikten fick mig, att på djupet förstå att alla har vi varit älskade små gryn…

    Pok

    Mallakanvifåenbildsnartbralla

    1. Det där var ett slag rätt i magen. På ett bra vis. Jag har läst den förr, men det var nog innan jag ”visste”. Tack käraste Mallan, du gav mig nåt stort: ett perspektiv.

      Bilder finns! – i kameran 🙂 men tills de flyttat därifrån till datorn går det att hitta Hedbertsbäbin som webbis. Kan posta en länk dit?

  7. Skicka länken.. Vill ju så gärna se ert underverk. Är iofs övertygad om att hon är lika vacker och söt som storasyster. Men ändå!

    Pok

    Mallakollarmaileniembralla

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *