13.4 – om pain in the ass.

13.4 - om du verkligen ska ha en våg, ha en som fungerar.
14.4 - om smärtgräns.

Varning. Nu blir det personal shit i nosarna.

Snart är råget måttat. Diskbråck. Ischias. Jaja. Det där vet ni. Ont det gör ont och jag blir aldrig van. Men nu, old pain blandas med ny. När det tar en kvart att få ut nåt som skulle kunna liknas vid löskokt och det är mer rött än beige i holken hjälper knappast töntig kräm. Nu blir det tunga artilleriet. Tramadol, Tradolan, whatever goes. Illa jag mår illa. Morfin är inte min kopp te, men det är inte så här jefla långvarigt ont heller. Sjukgymnasten jag går hos är bra men hon kan inte trolla. Tid bokad hos läkare; jag ska ha piller. Och en remiss till ortoped, om jag så ska tvinga fram den.

Jag lär få anledning att återkomma i ärendet. Tills dess, njut av dassfriden – ni som kan.

Blä.

13.4 - om du verkligen ska ha en våg, ha en som fungerar.
14.4 - om smärtgräns.
4 comments Lägg till din
  1. Fy fasen. Jag inser att jag egentligen inte ska klaga över mitt ontihalsen och förkyldsomfasen eller äckligtslemmande. Jag hoppas att du får hjälp hos doktorn när du kommer dit.

    1. Sådär går ju inte att tänka! Din verklighet är ju din vardag: ynka på du! Jag tycker synd om dig (ja!) för envisa förkylningsvirus är högt på listan över skitåkommor. Och vad hjälper det din kropp att andra har det sämre? Isf ska jag också vara tyst, jag har ett kärleksfullt hem, ett kylskåp och två armar. Hur många i världen har det så bra?

      Kryas fort nu kompis!
      Krams!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *