Bipacksedlar är ibland skojig läsning. Syntocinon, ett receptbelagt nässprej som ”används för igångsättning av amning, för att lindra spända bröst och motverka mjölkstockning samt för att förebygga och bota begynnande bröstkörtelinflammation” kan enligt bipacksedeln ”användas under amning”. Tryggt!
Ja, tröttnade på stockning. Milla äter och äter men det släpper knappt ett dugg. Tjatade till mig beryktade nässprejet som vi sen fick jaga stan runt för att få tag på – det fanns på ett apotek, i ett exemplar. Inte för att jag vet om det blev så stor skillnad så här på direkten men blotta känslan av att veta jag gjort vad jag kan (utöver det däringa vanliga; massera, värma osv) gör mest nytta tror jag?
Akupunktur imorse. Kändes helt okej. Diggar denna typ av smärtlindring bättre än läskiga piller som ger oproportionerligt stor berusning och framför allt bakrus i förhållande till smärtlindring. Nästa vecka två nya stickningar. Inatt nemas Oxycontin. För å ha nåt att jämföra med alltså.
Tjenixen!
Men vad nu, du gillar ju inte att bli sticken? Fast det är riktigt: man ska prova allt… i alla fall once! (…nåja)
En bra sak med avsaknad av bakrus är att man njuter bättre av lunch på Stadt, ses i morn!
nä jag tycker det här är skitläskigt! rädslan är dock klenare än smärtan… så jag provar allt just nu! en sak i taget bara.
jupp! barnvakt/personlig assistent mutad och allt det där. eller var det barnet jag skulle mutat?! äh, ses imorron!
krams!
ps. ses där kl halv tolv?
När jag läser om ditt nässpray, vaknar ett minne av att jag fick en sprayburk vid första barnet. Nåt hormon som skulle få igång mjölkproduktionen… fast jag hade nog så det räckte, men nerver och osäkerhet spelade spratt. Vid andra barnet kunde jag fött upp en hel bataljon med modersmjölk…
Låter trist det där med sovande ben… hoppas att det ”bara” är nerver i kläm. Jag minns att mina armar domnade nattetid vid barn nr 2, jag var ganska skraj ett tag, men det var bara lite för tufft att köra vagn uppför alla backar i Finspång med en i vagnen och en sittande på vagnen.
Hoppas att du blir vrålpigg snart och att mjölk och ben beter sig som de ska.
det fördelar sig inte helt rättvist det där med mängd och möjlighet. fast jag gissar det är bättre med för mycket än för lite? så länge det inte fastnar på vägen och blir problem och ont såklart. lustigt också att du som inte ens visste att det fanns fick ditt ”på köpet”. jag, som verkligen ville ha och behövde, fick tjata mig till mitt… 🙁
jag vågar inte tänka längre än till att, ”ja, det är nerver”.. huvva.
domnade armar? som ett resultat av nattamning? eller bara nån märklig helt oberoende åkomma? kanske hade med nässprejen att göra?! blir väldans skraj att använda den nu! 😀
Jag hoppas nässprayen hjälper!
ATT den GJORDE!! fyra fem slurpar sen var allt borta! Tias skrockade vänligt åt mitt ”aldrig trodde jag att jag skulle så glad att få se mina hängtuttar igen!”!
du kan ju prova med att pumpa ur mjölk
och givetvis ännu mera värme (köp bröstvärmare) ;D
hmm. done that. didn’t work. at all. tyvärr. jag har helt enkelt inte bonnfrunävar… hade åkt ut från Farmen första veckan!
såna däringa värmare finns! och används flitigt 🙂
tack för gulliga tips iaf!
Hoppas verkligen att det tar och ger sig snart.
tack! nässprejet gjorde susen! sicken grej!
Minns den där sprayen. Tog bort all smak, all lukt. Och hjälpte inte alls. För felet låg nog någon annanstans. Var förblir ett mysterium. Lång historia. Jag handpumpade i fyra månader. Flera mål om dagen. Kraschade svanskotan på kuppen. Sen började vi med underliga avkok i stället. Ett under att hon överlevde.
men det kan ju inte vara samma som jag fick? iofs behövde jag bara sprejas två gånger sen funkade allt som vanligt igen (jag är sån där besvärlig patient som låter bli att pilla i mig medusin jag inte behöver… så länge det inte är antibiotika som jag lärt mig måste tas kuren klart för att göra nytta och inte värre)? fast den luktade konstigt, det stämmer iofs.
det där med handpump är säkert bra för dom som kan. skulle mina stackars barn leva på det jag fått ut genom självmjölkning hade dom knappt blitt blöta om tungan. tur det finns annat att ta till om det krisar. utan att ”behöva” känna skuld å allt det där!