Aldrig har det väl varit lättare för politiker att nå ut, och få respons? På lokal nivå har internet – med t ex privata bloggar, facebook och twitter – funkat riktigt bra ganska länge. Nu är det dags för rikspolitikerna att i stora klasar ge sig i kast med de sociala medierna. Carl Bildt var kanske först och är väl fortfarande en av de största, men en stor mängd politiker twittrar idag om allt från fikamöten till åsikter och favoritmusik.
Personligen tycker jag detta är skojigt. Jag kan få lite insyn i människan bakom politike(r)n. Det triviala, “idag köpte jag årets första glass”, speglar personligheten, och åsikter om film och musik kan berätta mer än man vid första anblick kan tro. Ofta lyser värderingar och åsikter igenom, och för mig – som personröstar – är det viktigt att ha koll på vem jag sätter min tilltro till.
Vad tycker du? Är det töntigt att läsa politikerbloggar? Ska de hålla sig från Facebook? Tror du att de är mer eller mindre ärliga där än ansikte mot ansikte?
Tjenixen!
ps. ska bli skojigt att se om det här inlägget får nån respons, det är ju rätt långt ifrån de senaste årens nosningar här hos mig!
Jag tycker det är en bra idé att politiker twittrar och har sig. Jag tycker det är så sjukt tråkigt att lyssna på politiker, så om man får känslan av att de är mänskliga, precis som en själv så kanske det blir lite lättare! Inser att det kanske är dags för mig att ta tag i det där och ta reda på vad man egentligen ska rösta på i september!
Ha de göttast!
KRAM!
Jag kan se det som en fördel att de är så offentliga. Det är liksom svårare att “fuska” om man för en kontinuerlig åsiktsyttring eller om man mest delar med sig för att man känner för det. Som du säger, man ser människan bakom. =)
De får gärna bekanta sig med folk vilken väg de vill. Jag har bara läst en enda en gång, och han smutskastade enbart andra politiker. Jag misstänker dessutom att de är så slipat folkliga att de precis vet hur de ska bli “privata” med läsarna… och få röster.
Jag är mycket måttligt intresserad av partipolitik.
Jag tycker nog att det är både bra och dåligt. Bra att lära känna människan mer men jag ser också en del risker med mer direkta personval. Människan med den skojjiga personligheten till förmån för den som gnetar och stretar med den ärliga avsikten att göra samhället till ett bättre ställe för alla. Lite kluven är jag när politiken går från politik till personlighet.
Jag är sorgligt ointresserad av politik, har ett hum om vilken sida jag står på men så mycket mer är det inte så kan någon genom sitt facebookande få mig lite mer intresserad är det ju bra, men jag undrar jag 😉 Tycker mest de gapar på varandra och berättar hur dåliga motståndarsidan är 😉 istället för att visa hur bra de själva är 😀
Jag har inte hittat till Twitter än och deras sidor på FB har jag missat, så jag har ingen aning faktiskt. Fast jag är inte så intresserad. Det finns inget parti som jag tycker är bra, varken till höger, vänster eller mittimellan, så jag vet inte vem jag skulle intressera mig för. Var dock och lyssnade på Sahlin en gång live, och jag kan säga att allt inom mig som någonsin har varit socialdemokrat, dog den dagen. Den människan är fruktansvärd och jag tillhör definitivt en av dem som överväger att emigrera om hon blir statsminister.. Som de säger i USA.. God help us all.. Och då är jag inte ens religiös.
faktiskt en litet gäng intressanta kommentarer ju, va glad jag blir!
det där pajkastandet blir vi nog aldrig av med tyvärr. det är tydligen mycket lättare att hitta fel hos sin motståndare än hos sig själv? om man är politiker vill säga. och ju mer slipad, desto duktigare retoriker. detta visar sig i alla sammanhang en politiker visar sig. om det är detta som gör den “duktig” eller ej låter jag vara osagt, och tipsar om att läsa på och ge även tråkpellarna (dvs de i TV-debatter o dylikt) en chans. de är faktiskt inte tråkiga! inte generellt. även om en och annan gnällspik gärna borde slipa en smula på både ordval och attackmål. den dag en partiledare klarar en kvarts debatt utan att en enda gång kasta onödig skit på motståndaren lovar jag kryssa i taket!
Jag tycker det är bra, det är ett sätt för dem att nå de unga, de som inte vet än hur de ska rösta! Man måste anpassa sig med sin tid och jag tror att det är ett bra sätt att sprida ett budskap.
Dock vill jag att de håller sig till politik, jag är inte intresserad av att läsa vad Maud Olofsson gör på sin fritid på Twitter till ex… 😉
just twitter har jag inte hittat in på än för jag antar det skulle ta för mycket tid… annars har jag faktiskt inget emot att få lite mer “privat” info om våra politiker!
Jag är lite tudelad, precis som ett par andra som har kommenterat.
Jag har svårt att se att en politiker kan få mig att ändra/fördjupa min egen politiskt åsikt genom att Fejja eller Twittra. I en blogg däremot kan de delge lite mer ingående åsikter, men därmed inte sagt att jag skulle följa det – vilket jag inte gör heller.
Jag kommer nog fortsätta att kolla på TV-debatter och läsa tidningar. I politiken är nog DET de bästa medierna (för min del).
jag hade nog kunnat ändra uppfattning genom att läsa en blogg eller facebookuppdateringar. twitter har jag däremot inte lagt mig till med än så just den funktionen har jag ingen erfarenhet.
i ett försök att verka ungdomlig och framsynt kommer jag att försöka följa valrörelsen både via gammelmedia och nya sociala nätverka. en hälsosam blandning borde vara bäst? dvs. troligen partiledardebatter på TV och övrig input via internet 🙂