14/4 – om att gårdagsens önskning slog in, en lång slutspelsomgång samt ett ont öra.

Dagsens tips: låt gårdagsens önskning slå in!
15/4 - om blocketspaning, budgetlunch och hemhämtad afrikaresenär.

Sicken vårdag det blev! Efter lite sällskapsraggande fick jag ihop en handfull av mina bästaste för en lekdejt på lekplatsen precis vid vårt hus:

I kronologisk ordning dök Nova (å mamma Karolin) och Viktor (plus mamma o lillebror Algot) upp hos oss, och när Nova ett par timmar senare lämnade sällskapet efter samgungning, rutschkaneåkning, sandlådegrävning å oväntat organiserad fikamysning tog det bara en halvtimme innan kvintetten var komplett igen i form av en insusande Karla (med mamma Anna som chaufför) på cykel! Häremellan kom lite grannar och livade upp. Hejja småstad!

Av äktenskapliga orsaker har jag suttit framför säsongens sista elitseriematch på TV4. Jag hade glömt hur lång en hockeykvart kan vara. Avblåsningar i handbollsklass och bryt för reklam. Inte okej. Jag ser hellre sport producerad av SVT eller annan icke reklamberoende kanal. Om det dessutom är en sport som engagerar – med lag jag hejjar på – höjs förstås toleransnivån. Det betyder att jag på lördag naturligtvis sitter klistrad framför innebandyfinalen. På radion!? Skönt att den inte som vanligt sänds från Stockholm. För sporten alltså. Men nu, grattis FBK! Å maken är glad 🙂

Mitt högra öra värks och har lock på sig. Det har nog hållit på i en vecka minst men vissa dagar är sämre än andra. Just ikväll gör det riktigt irriterande ont och varken nossprej, smärtpiller eller tryckutjämning hjälper knappt nåt. En snabb googling hintar om ocharmiga åkomman vaxpropp. Va i helsefyr? Drabbar inte det bara stackars lortiga åldringar med hemtjänst? Imorron blir det med generad min tidsbokning hos läkare.

Dagsens tips: låt gårdagsens önskning slå in!
15/4 - om blocketspaning, budgetlunch och hemhämtad afrikaresenär.
7 comments Lägg till din
  1. Tack själv, supermysigt var det! Skulle bara tagit en tröja till på mig 😉 Och vaxpropp kan drabba vem som 😉 även mig 😀

    1. Men duu… varför sa du inte!? Jag hade lånat ut hur många som helst!! Dessutom hade du ju med dig två dundersnigga du kunnat använda 😉

      Jag vill inte det ska drabba mig. Det är läskigt och gör ont. Det är nästan så jag hoppas på vanlig öroninflammation liksom… eller alltså, nä… allt tyder på propp. Är det alla simhallsbesöks fel? Och topsar? Way gone är alla topsar från mig numera!!!

      Krams, ses på söndag!

      ps. påminn om fleecen då… 🙂

      1. ja, eller så kunde jag rört mig lite mer 😉 topsar tror jag inte är bra faktiskt, bara ytterörat har jag fått lära mig, resten ska sköta sig själv 😉 Simhallsbesöken tror jag faktiskt inte påverkar, det har jag i alla fall aldrig hört nån som haft problem med

        1. Movement to the parents!

          Mattias morbrors fru arbetar på öronnäsahals och jag har hörsammat hennes å bestämda varningar för just topsar så dessa används på mig och kidsen bara till synligt skräp (vid t ex sminkning å så ;).

          Hela diagnosen för mitt stackars öra tänkte jag blogga i ett eget inlägg. Sen. Typ.

  2. Hej! Tack för den fina kommentaren jag fick för en tid sedan! Jag har varit mycket dålig på att kommentera, mest beroende på alldeles för mycket arbete! Jag sköter nämnligen inte bara mitt jobb utan även alla hushållssysslor eftersom mi Fru är ryggskadad efter en svårare foglossningsproblematik efter graviditet. Den egentliga orsaken till att jag faktiskt började blogga, startade upp en medicinblogg http://www.jernsaxen.blogspot.com sedan drog jag igång den här och det gick som det gick! (ler)
    Fin och trevligt skriven blogg du har måste jag säga!
    Ha en fin Fredag och en trevlig Helg!
    Kram ifrån Oumberlige Peter!

  3. Öronvärk är en styggelse. Lycka till. Jag blev av med ett ont öra (alltså inte själva örat 😉 just av att blåsa med näsan i kläm. Så enkelt – och billigt. Fast… det kostade ju att läkaren skulle tala om det!

    1. Både jag själv och mina barn har varit väl förskonade från elaka öronåkommor så jag är rätt ovan vid den irriterande smärta den lilla kroppsdelen åsamkat mig det senaste. Mattias var däremot vad som kallas ”öronbarn” när han var liten, vilka jag också har i min vänskapskrets och hujedamej. Stackars små, och stackars deras föräldrar.

      Själva blåstricket har jag tagit till redan innan läkarens rekommendatio, men änsålänge utan framgång. Förhoppningsvis släpper det väl nån gång. Kan ju inte gå runt med lock för örat resten av livet?! 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *