17/4 – om vår lilla simmärkestagerska, och hennes syster.

16/4 - om förskolan som förvaring?
Dagsens tips: fluffa inte soffan för mjuk...

Terminens näst sista simlektion knäppte det till och EmmaLi tar hela tre märken på en kvart! Med reservation för att jag nämner fel djur (märkena fanns inte att köpa just idag tyvärr) kan hon nu på sin sköld nåla upp en krokodil, en sköldpadda och en blå krabba eftersom hon i blandad kompott klarat att simma fem meter (7,5 för att vara exakt; med start från kanten i vattnet!), flöt på rygg i fem sekunder därefter roterat till mage där hon fortsatt ligga alldeles stilla i tre sekunder (upprepat tre gånger) samt hoppat i bassängen på djupt vatten och simmat tillbaka till kanten (fem gånger). Allt har hon gifetvis fixat på egen hand, helt utan hjälp! Nästa gång ska hon som delmoment i en Baddaren (gul) försöka glida framåt med kroppen alldeles stilla i vattnet, med ansiktet neråt, i fem sekunder. Det finns nog ett märke som heter doppingen också, jag undrar om hon inte har klarat kriterierna för det också?

En otroligt stolt liten enmeterstjej var det idag! För att inte tala om hennes föräldrar, varav den ena – han som satt som publik – enligt egen uppgift t o m blev lite tårögd av bedriften och envisheten i jävlar-anammat!


Milla var nästan mer under än över ytan på sin lektion 45 minuter senare… Fortfarande är hon inte riktigt torpedinriktat säker och kan inte sparka sig fram under vattnet själv – än. Men jag hoppas att det inte ligger inom en alltför avlägsen framtid innan vi har två små simmande döttrar i familjen 🙂

Milla ”simmar” framåt i en flytring,

för egen maskin kan hon inte simma – än!

Tjenixen!

16/4 - om förskolan som förvaring?
Dagsens tips: fluffa inte soffan för mjuk...
7 comments Lägg till din
  1. vi simmar massor tillsammans i sommar så ska vi nog få Milla att koppla ihop det också 😉

    HEJJA EmmaLi – finaste simfisken ever!! (och jo, om hon tittar under vattnet, vilket du ju har plenty foton som bevis på, så har hon klarat doppingen kan man säga)

    1. Jaa! Om du har nåt bra ”knep” för att få henne komma på själva simgrejen så pliis givv givv to iigerly lissening mama!

      Vet du, hon vände runt och hämtade luft så in i hoppsan att jag vid några tillfällen för mitt stilla sinne gladdes åt att det inte finns en maxad tidsgräns för simprovet 😉 fast, på slutet när hon börjar bli trött glömmer hon vad hon lärt sig å då sparkar hon på nåt så in i h*lv*te att hon simmar riktigt jäkla fort – med den avigsidan att hon naturligtvis missar själva poängen med att hämta luft…

      Christine peppade oss att börja lägga på lite crawlarmar också och då blev det kortslutning i lilla EmmaLi 🙂 men hon försökte iaf!


      ps. en gång när jag ”kastade i väg” henne
      (Emmi alltså, inte fröken 😉 flöt hon upp på rygg på eget inititativ. bådar gott ur säkerhetssynpunkt! och hon övade ryggsimsstarter för fulla muggar och simmade lätt fem meter på rygg också, nu när hon kommit på att hon kan andas medan hon ligger med nästan uppåt!

      1. standardknepet hänger ihop med att föräldrarna måste sluta ”rädda” barnet 😉 Glasögon på och avvakta med andra ord 😉 Men vi gör det tillsammans så känns det tryggare!

        Krokodilen är ju vårt alldeles egna simmärke i klubben så där bestämmer vi själva 😉 Och tidsgräns? nänä, det blir det först i medleyskolan 😀 och dit är det väl nåt år kvar 😉 Armarna är jättesvårt, det har tom V problem med, hans ben är perfekta så länge han inte ska ha armarna med då kajkar allt ihop… så strunta du i det så länge, det tar vi till hösten! Låt henne glädjas nu och träna vidare på att hitta en bra simma-andas-rytm utan armar (ett,två,tre,blås ut,upp, andas, ett två tre, blås ut, upp andas). *applåderar nästan löjligt stolt*

  2. Jag är såååå avis att E kan simma!!! Hedvig är som en fisk i vattnet – fast med puffar på armarna…. mitt mål (hrm, hur låter det eg) är att hon ska kunna simma när hon innan hon börjar nollan…. Ska ev försöka ta tag i ”simskola” till hösten, eller kanske till o med nu till sommaren. Hon älskar vattnet och hoppar, ”simmar”, dyker och leker utan minsta rädsla – så förutsättningarna finns kanske… Är verkligen imponerad!!!!

    1. Äsch inte vara avis!! Det finns absolut förutsättningar Karin! Jag har ju inga som helst simpedagogiska kunskaper, men tipsa kan jag ju 😉 och då tipsar jag om att du och Hedvig själva kan öva på att hon ska behålla säkerheten och glädjen i vattnet även utan armpuffarna. På grunt vatten kanske? Vi använder flythjälpmedel i minisimskolan också, det är bara att min unge fram tills för ett kort tag sen vägrat allt vad flytplattor, -korvar och cherekringar (snyggare namn på simlektionsgodkända armpuffar 🙂 heter.

      Det viktigaste när dom är så här små är att dom ska kunna lära sig hämta luft, ta sig framåt är bra, men kan de inte hämta luft är det liksom svårt att simma mer än tre-fyra meter! För våra små treåringar är det omöjligt att simma i bröstläge med huvudet ovanför vattenytan, de är för små fysiskt helt enkelt!

      Nästa vecka ska vi ha med kameran, för egen del om inte annat hade det varit kul att ha ”bevis” på vad hon faktiskt kan 😉

      Krams!

    2. om simpedagogen får lägga sig i 😉 Så skulle jag absolut råda er att pensionera simpuffarna på störten, de fungerar inte i siminlärningssyfte och det är bättre att hon antingen är på grunt vatten eller lär sig hålla fast i er eller en flytkorv (undvik gärna flythjälpmedel som sitter fast i barnet då det motverkar självräddningskunskaperna om att alltid själv hålla sig fast i något).

      enklast att lära sig är crawl, det kan ni börja med själva, bensparken ska vara med sträckta (men inte stela) ben, foten ska liksom vara en paddel och sparken är likadan som den man gör med vristen på en fotboll. börja i ryggläge där du håller hennes huvud och så får hon sparka. Varva det med att lära henne flyta på både mage och rygg, när det sitter bra kan hon göra samma spark fast i magläge, vänd upp henne på rygg när hon ska andas. När hon fixar det är det dags för armar, de går bara runt i stor cirkel (prova att stå på golvet och röra armarna som en väderkvarn, du känner att höften liksom svänger med, då är det rätt), till barnen säger vi att de ska låtsas att fingrarna är en pensel och så ska de måla taket och måla botten, måla taket, måla botten 🙂 Det finns inga genvägar, bara träna träna träna!
      Lycka Till!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *