Det ringer på dörren… med bud levereras dom här!!
En av mina allra bästa vänner lyckas med denna riktigt fina men allergiframkallande (blanka ögon och rinnande nos, måste väl vara allergi?!) bukett muntra upp både mig och min familj – döttrarna tittade storögt och sniffade sedan lydigt efter om den doftade gott!
Med såna vänner kan man ju inte annat än krya sig asafort!! TACK finaste Evisen!
ps. jag vet det är pensionärsvarning att ställa blommor på öppna spisen… men de står finast där!
här är vi också två som är allergiska dock… fast, sambon mot björkpollen (lider nu) och jag mot nån sorts gräs eller annan växt (lider under juli-augusti) vilket innebär att det jämt är nån som snörvlar uder sommarhalvåret…
riktigt fin bukett i alla fall 😀
Stackare. Har ni testat att få vaccin? – eller vad det heter…
Min ”allergi” är nämligen verkligt tillfällig, och triggad av gulligheter ♥
Symptomen är inta BARA typisk för allergi, oväntad vänlighet kan framkalla dylik reaktion också! Puss på nosen, vi ses senare!
Precis så! Vilket är exakt vad jag menar i detta fallet ♥ det är ju nämligen lättare att skylla på ”allergi” än på ”blödighet” 🙂
Du är så välkommen!
Ses snart!
Härligt med sådana vänner!:)
Har nu läst ikapp lite här inne och även om det är en del elände för er och i synnerhet dig det senaste, så är det riktigt underhållande att läsa dina inlägg. Du skriver på ett så härligt sätt, man blir glad av att läsa här inne!:)
Hoppas att ryggen snart är bättre!
Kram
Nu blev jag alldeles glad av dina snälla ord, TACK Anna! – både för gulligt tyck och för önskning om tillfriskad rygg! Omtanke verkar helande, det är jag säker på 🙂 och att få sån uppmuntrande kredd bättrar förstås på humöret och gladare ullisar blir kanske fortare friskare ullisar? Så, nu gjorde du mig glad! What goes around.. osv ;p
Man kan inte bli allergisk mot kärlek och omtanke, så du får nog helt enkelt finna dig i att du är rörd till tårar. Det är ett hårt öde, men ibland måste man bara bita i det sura äpplet. ♥
Oj. Nu blev jag lite allergisk igen tror jag…
♥
Det är guld med såna vänner 🙂
Så fint du hade ”lyft fram” buketten på fotot.
Känner mig inte riktigt värdig… sådär gullig är inte jag att jag skickar blommor som uppmuntran… mjau.
Tack! Kul att ”nån” såg och gillade!
Härliga vänner du har 🙂 men såna vänner kan man stå ut med lite rinn i näsan för man känner sig så uppskattad!
Hihi, det är ju just uppskattningen som är orsak till näsrinn 😉
Va gulligt med blommor! Och det är väl inte pensionärsvarning med blommor på öppna spisen 😉
Och ang din kommentar, så hoppas jag att ingen lämnar sina djur själva med ungarna. Jag gör inte det heller. För tänk OM nåt skulle hända, Leia drar lite för hårt eller något och Stella säger ifrån eller så… :/
Supersupergulligt!
Äsch. Jo, lite tantvarning är det nog 🙂
ps. Jag hoppas du har rätt, men ibland stöter man på skräckhistorier…