Mina ”nya” mammagruppsvĂ€nner (alltsĂ„ de jag lĂ€rt kĂ€nna pga av Milla, inte EmmaLi) bor pĂ„ landet hela bunten! SĂ„ mitt dĂ„liga samvete över att sĂ„nt dĂ€r som koslĂ€pp och lammsafari missas vareviga Ă„r dĂ€mpas i nĂ„gon mĂ„n varannan vecka.
Idag t ex gick vi en promenad till Ebbes farförĂ€ldrars gĂ„rd, och fick möjlighet att hĂ€lsa pĂ„ dom hĂ€r smĂ„ mumsbitarna đ – nÀÀÀ, jag vet…! det Ă€r smĂ„ mjölkkor, men… Ă€h!?
Milla sov gifvetvis hela tiden vi var pĂ„ lantstĂ€llet sĂ„ för hennes del var utflykten ”förgĂ€ves”. Fast hon var pigg och glad lagom till lunchen sen istĂ€llet, sĂ„ helt dumt var det förstĂ„s inte att vi motionerade oss! Plus att jag ju Ă€r barnsligt förtjust i djur. Söta ofarliga dylika, that is… Den lilla flygande rackarn som surrade sig ner i min hals t ex; han hamnar INTE i den kategorin!
I halsen? tvi tvi och usch, du spottade vÀl ut den, flugan?
Jag kan faktiskt inte garantera det. Ăr inte hundra pĂ„ vart den tog vĂ€gen! Men jag Ă€r inte vegetarian, sĂ„ det hade varit okej om den hamnat i magen… đ