Först lekte dom evighetslänge alldeles själva ute i plaskregnet i trädgården, sen tinade dom sig en stund under samma filt i soffan framför Pippi [se fotot!] och slutligen var dom mamma-pappa-barn i EmmaLis rum.
Det är inte utan att det känns som ett ganska stort avstamp i lilla treåetthalvtåringens liv att ha en kompis på besök, utan föräldrar. Och då menar jag inte planerat barnkalas eller i panik efterfrågad barnvaktspassning utan ett rätt spontant ”jag vill leka”-besök!
EmmaLi å Vallie torkar i soffan
Vallies mamma hade, till vår förtjusning, med en jättebit av gårdagsens ettårskalastårta! Lille Bosse (dvs ettåringsjubilaren) åt också lite tårta, men mest åt nog Milla 🙂
Naaaaaaaaaaw <3
Dom håller på att växa ifrån oss… 🙂
Tänk vad mycket första gången ni har kvar. Fy vad jag känner mig gammal.
Och vad många EmmaLi har kvar! Hörde en Magnus Uggla låt i går om just detta: första gången…suck!
Det var nog så Selma menade 🙂 som för övrigt inte är gammal alls!
Den där Uggla-låten hade jag ju hört massor av gånger, men när jag hörde den första gången som gravid med EmmaLi… ujuj… <3
Wow, eget kompis-besök, det måste ha varit kul för EmmaLi ;-D
Superfint foto som förevigade det hela 🙂
Jaså du – du finns på Instagram 😉
Ja hon tyckte det var himla roligt! Men nää… bilden fin?! Höhö, du är allt bra snäll du… ;p det var en snabb mobilbild, inte bra alls 🙂
Du är så söt som alltid lämnar en liten kommentar! Stor eloge till dig!
Så stor hon har blivit din lilla prinsessa!
KRAM KRAM
🙂
Jaa… hon har faktiskt det!
Men ååååh så sött! Kul med kompisar. 🙂
EmmaLi har turen och lyckan att ha många fina små vänner! – alla med lika fina och trevliga föräldrar 😀
åh vad mys! Ja DET FÖRSTÅR JAG ATT DET KÄNNS HÄFTIGT FÖRSTA GÅNGEN DE HAR LEKBESÖK. oj nu blev det stora bokstäver haah. orkar inte skriva om ;.)
Ja visst är det lovely med pool och då gärna andras haha.
Kram
Det är så himla häftigt att hon blir större och modigare och gör storbarnssaker… men… det är liiite sorgligt också förstås… jag menar, hon blir ju aldrig yngre, bara äldre. Det som varit kommer aldrig igen. Men, det kommer ju istället nya underbara upplevelser och upptäckter med mina små barn: jag får välja att se på det så! 🙂