Lekte gömma fjärrkontroll för att tvinga mig sitta kvar framför Lyxfällan på TV. Alltså. Jag skäms över att jag blir upprörd, men… vad är det för jefla dyngunderhållning?! ”500 spänn för den här gräsklipparen? Jaja! Det blir bra, tack!”…?! Sicket spel för galleriet? Hur ska de klippa sin gräsmatta? Köpa en ny, annan begagnad, för femhundra spänn?! Tusen spänn för Philips-TV (förhoppningsvis instegsmodell?) OCH tv-bänk… Löjligt!
Två skrotgubbar går runt och plockar åt sig och lämnar skambud, å ”experterna” tackar och tar emot. Jag tuggar fradga. Det står en ny fräsch mikro kvar i köket, men ingen soffa i vardagsrummet. Det står en husvagn på uppfarten, och dom fick kämpa för att behålla en gammal skottkärra.
Det jag retar mig på är att allt är så oseriöst. Problemet är ju inte att dom måste sälja bort sina prylar, utan att dom säljs för underpris. Prioriteringen är bedrövlig. Familjens bil fick en estetisk uppfräschning: bl a nya fälgar med lågprofildäck – dvs en FÖRSÄMRING för ekonomin eftersom bilen nu kommer dra MER bensin!!
Jag undrar vem det här programmet vänder sig till. Är det meningen att vi ska tro det är på riktigt? Är det meningen att vi ska tycka det är underhållande? Finns det mänskor som blir underhållna?
Jag är inte ekonom, knappt ens ekonomiskt lagd (pengasmart och snål är inte samma sak ;), men mitt sunda förnuft vrålar ett desperat NEJ. ”Bra TV” är inte samma sak som verklig ekonomisk sanering. Bu.
Nu utmanar jag mitt blodtryck genom att nagla fast aschlet framför Debatt på SVT… ;D
Du skulle kollat sista fickan i Idol i stället, DET var något att njuta av!
Var den designad Corli? Låg det något spännande i den? Var det en fram eller bakficka??? 😉
Om vi byter ämne till flickor, vart vill du ha dom på lördag, här eller där? 🙂