Min fina mamma är min hjärtans kär, och tvärtom. Det går i arv från min mammas mamma, lilla Vera som jobbade sig sönder och trött. Min mamma är på det viset klok, för med ett jobb hon inte längre kände sig välkommen på togs skambudet emot med öppna armar. Nu är hon arbetsfri och pensionär och vänder egna slantar istället för andras men har också tid att leka med sina barnbarn en vardag mitt i veckan, att promenera vid havet i dagsljus året om och att plantera på balkongen mitt på ljusa sommarnatten!
Idag sjunger jag JAA MÅÅÅ HOON LEEEVAA med min vackraste röst för min vackra mamma!! – som fortfarande har två år kvar till de i hennes fall alldeles ointressanta sextifem 🙂
Tack mitt vackra barn för den fina bilden och rara skrivet, jag blev ordentligt blöt om ögonen…men det jag fyller om tre år är delbart med 3, lilla sötnosen!!!
Puss på nosen och så ses vi senast om en vecka <3
Hehe. Jag kan inte räkna så bra… eller så tänkte jag 49?
Nu är det rättat iaf! Tack för gullig respons och HURRA igen!!
Njut! Själv blev jag mamma till min mamma redan innan jag hade fyllt 40. Sen dog hon ganska snart efter det.
Ibland hoppas jag att min arbetgivare ska få för sig att köpa ut mig i förtid. Så lite som jag jobbar, får jag inte pengar att överleva på ens om jag går själv, och jag har fem år kvar. Suck. Fast jag trivs på mitt jobb, älskar eleverna, men vill ha min frihet att åka iväg och leka med barnbarnet mitt i veckan…
Så sorgligt att läsa om din mamma Marianne. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, allt jag försöker plita ihop blir bara tokigt… man ska inte behöva vara förälder till sina föräldrar, så är det bara.
Om min goa mamma inte läst själv läst din uppmaning ska jag hälsa 🙂
Å du, var glad att du har en bättre arbetsgivare än min mamma hade. Dom sög. På ungefär alla vis.