30/3 – om dubbelslag och klena nerver.

29/3 - om osjälvisk hjälpsamhet.
31/3 - om ofrivillig jobbfrånvaro.

Det började under semestern: med en typ av odefinierbar träningsvärk kring revbenen. Några dagar senare började jag få adrenalinpåslag och en för mig helt ny form av hjärtklappning. Dessa båda faktorer behöver såklart inte ha med varandra att göra, men när det ena (”revbensvärken”) efter några dagar försvann men inte det andra blev jag lite fundersam. Flygrädslan kanske är orsak? tänkte jag, och semestrade vidare.

Ett EKG igår visade att det nog inte går att skylla på flygrädsla. Och plötsligt känner jag mig bedrövligt gammal… betablockerare skriver man väl bara ut till pensionärer?! – å scenskraja artister 😉

En grundlig undersökning gjorde dom. Lyssna klämma prata fråga låna blod och urin mäta väga samt EKG:a. En del svar ficks, andra får vi vänta på. Lite visset blodvärde men bra socker och syresättning. Diagrammet från hjärtat var stiligt och väluppfostrat sånär som på ett ynka dubbelslag som ”lyckligtvis” knött sig in under den korta mätningen.

I början på nästa vecka får vi resterande labbsvar. Med tanke på hur mycket problem jag har med min blåsa skulle det inte förvåna mig alls om det dyker upp nåt vajs på t ex njurarna…

När jag ändå var på servicegenomgång passade jag på att fråga om det möjligen går att rätta till min stukade näsa? Remiss till öronnäsahals fixades då fram i ett nafs. Räknar med att få komma lagom till midsommar eller så 😉

Har du förresten hört talas om trigeminusneuralgi? Det hade inte jag, men det hade min läkare och plötsligt fick jag ett svajigt utropstecken (istället för skarpt frågedito) efter mina migränliknande attacker (se t ex info på 1177 eller internetmedicin).


Om ungefär en månad fyller jag år. Inte så många till antalet som jag just nu faktiskt känner mig, men kanske ska jag skriva upp en sån där pillerdoserare på önskelistan? 🙂

29/3 - om osjälvisk hjälpsamhet.
31/3 - om ofrivillig jobbfrånvaro.
19 comments Lägg till din
  1. Äh men fy tusan?! Så obehagligt då? Jag skulle nog allt vara lite skakis jag om de började ta massa prover och sånt. Bara för att!
    Men en pillerdoserare? Nähädu, nu får du nog yngra på dig lite! 😉

    1. Det är alltid lite jobbigt att vara i läkares vård, men själva dubbelslagen är inte så läskiga nu när jag vet vad de är. Men det är klart att det känns lite oroligt att det skuttar till i bröstet. Det där med ”hjärtat i halsgropen” blir plötsligt väldigt påtagligt :p

      Haha! Tja, jag är kanske inte så ung som jag tror eller kände mig för bara några veckor sen?! 😀

  2. Jag har en en sån där veckodosa över … Fast man ska kanske inte skänka bort den. Rätt var det är behöver man den säkert.

  3. tror min brosa hade nåt med den där tri*vaddennuheter*-nerven!

    Hoppas de hittar nåt lättfixat och att du mår bättre sen!

    KRAM

  4. Usch så otäckt. Man blir ju alltid hispig när det är något runt hjärttrakten som inte känns som vanligt. Vi får hålla alla tummar för att proverna inte visar på något allvarligt!

  5. Jag opererade/gjorde en ablation 2004 och har gått på betablockerare sen dess. Bättre förr än senare tänker jag 🙂 hoppas allt går bra och välkommen hem!

    1. Jag googlade lite och usch det verkar ha varit ett stort ingrepp? Mina små dubbelslag känns som ingenting i jämförelse 🙁

      Tack för välkomnandet! Det värmer! Men jag förstår att du saknar Teneriffa, vi hade två alldeles förträffliga veckor där!!

      Krams!

  6. Men ojojoj! Inte bra att du ska behöva oroa dig för nåt som bara ska klappa på… Dubbelslag är inte så värst ovanligt, vad jag som hobbyläkare har hört. Får det själv lite då och då och tar det med ro. Men jag är ju mycket äldre… och kanske är det bra ibland att ha hunnit vänja sig vid alla möjliga konstigheter som kroppen kan råka ut för. När jag var ung var jag alldeles förskräcklit hypokondrisk…

    Hoppas att du får lugnande besked.

    1. Tack för omtankarna! Alltså. Jag kan inte låta bli att känna mig lite för ung för sånt här 🙂 jag menar, hjärtat ska la bete sig uppfostrat till förtiårsåldern iaf?! Men å andra sidan har du rätt: det är lika bra att vänja sig!

      1. Fast förtioårsåldern närmar ju sig med stormsteg… Bara att acceptera medelåldern!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *