Den senaste veckan har hela våren kommit i ett nafs kan man säga. Björkar som för två veckor sen knappt hade knoppar är nu rejält utslagna och det där med musöron… tja… om du hade ögona med dig nån timme eller så för exakt en vecka sen så…?!
Trist är det ju att årstiden inte bjuder den spirande glädje och förväntan den vanligen friskt delar med sig av. Häromdan fick jag för mig det var april och inte maj och det är bara några dagar sen jag med tillförsikt stuvade dunjackan i garderoben. Vantarna ligger kvar i väskan för i väntan på bussen är det tamigtüsan inte behagligt på morronkvisten. MEN! Igår blåste vinden med smekande värme på lunchen och jag kände hur hela kroppen liksom spratt till liv, och idag cyklade kidsen* till förskolan utan mössa å överdragsbrallor i väskan för första gången i år!
Det ska bli närmare 20° i helgen och eftersom den för mig är helt ledig (läs: ej schemalagd för jobb) så ska jag passa på att försöka väcka lite av kanarieöbrännan till liv i trädgården kanske? 🙂
* eller alltså, EmmaLi cyklade 🙂 Millan åker ju i sin stol bakpå pappans bajk :p
Ja, jösses vilken fart det blev på … försommaren. Helt plötsligt ställer man ytterdörren öppen för att släppa in värmen… I tisdags kväll skrapade jag ihop ved till en brasa i kaminen …
Ja jisses nu hinner jag inte med! Igår var ligustern mot gatan mest torra grenar, idag är den helt ljusgrön!?