En liten oförsiktig rörelse, en dator jag skulle flytta, och vips satt det där som en smäck: ett skott, en kramp, som ett märkligt ryggskott, pang i ena skulderbladet. Turligt är en av mina kollegor inofficiell sjukgymnast så jag linkade iväg å störde mitt i kassarapporteringen och fick hjälp! TACK goa Yoshi – för livsuppehållande verksamhet!
Nu är det mest som en elak träningsvärk, en gammal molande kramp till värk, typ en sträckning, som sitter kvar å tjurar. Å nyss dök lite ischias upp som sirap i grönkålen. Tur jag är van att ha ont :/
Vi hade en riktigt bra julafton förresten! God mat, gemenskap, familj, skratt, diskussioner och Tomten. Ingen snö, men vad är väl en vit jul? :p
God fortsättning på helgerna vänner!
Aj! Know that feeling…. Tänk vad mycket energi smärta tar, det är helt sjukt!
Så du jobbar också denna jul. Tänker på dig och hoppas att din smärta släpper snart…
God fortsättning min fina cybervän!
Kram Karin
Haha… jag är inte riktigt vaken efter nattens jobb tror jag. Live.com är inte min hemsida. Hahaha….
Haha! Jag hade inte tänkt på det! Kan fixa när jag sitter vid en dator – eller… du har ju rättat nu själv iofs 😀
Visst är det konstigt att kroppen har så mycket energi att den ändå har plats för både ont och ork ändå?
Ja det är jobbjul för dig och mig. Blir säkert lugnare nästa år!
Kram och god fortsättning tillbaka till dig!
Vad tråkigt. 🙁 Hoppas värken släpper snart och att du kan njuta av tillvaron ordentligt.
God fortsättning, fina ni. ♥
Kram!!
Nu är det mycket bättre! Bara vanlig ischias och lite spända muskler kanmansäga.
Tack och god fortsättning!
Smärta är jag lyckligt ovan vid och beundrar att man orkar när det gör ont på riktigt! Även om jag inser att har man mycket ont ofta måste man hitta strategier för att inte låta det påverka mer än nödvändigt!
Härligt att höra om en god jul! Instämmer i att vit vill jag bara ha den om det handlar om snö! En liten snaps vill jag allt ha till julmaten och musten!
Fint beskrivet vännen! Det märkliga med att vara van vid att ha samma-gamla-ont-som-vanligt är att den ”vanliga” smärtan är helt okej men ett ont på ett nytt ställe är hujedamej jobbigt. Och även på vanligt ont reagerar kroppen faktiskt inte lika varje gång? Smärtan kan vara konstant, och då är din tanke om strategier absolut nödvändig (tycker jag), men en typ av ont (t ex lite ischias) kan ena gången vara en kakbit och nästa en dans på törnen? Och sen blir man smärtintolerant efter ett för långt tag av ont. T ex kan jag gå med vanliga ryggskott i ett par dagar, t o m jobba ”som vanligt” – lite extra gnällig bara – men en enkel förkylning kan göra mig stört däckad!? Jag har fött två barn på enbart profylax och lite lustgas, men höll på att förgås av ett (okej två) små diskbråck…? Min smärttröskel har alltid varit hög, men den är lägre nu än för fem år sen. Skumt, sa Bill. Märkligt, sa Bull.
Jag har ju en grym hjälp i att fokusera framåt: det onda kommer ju att försvinna för mig. En dag eller en vecka bort så är jag ju på banan igen! Och jag har ett mantra: ”det är inte farligt, det gör bara ont!”! Det hjälper mig slippa rädslan, som många gånger multiplicerar smärtan – helt i onödan!
Glad att du tolkade min försiktigt vita jul rätt 🙂