Visste inte att det var möjligt? Tydligen är vår soffa köttätare? Någon annan förklaring har jag annars inte till vart dom två små, sotsvarta och alldeles likadana kattungarna som följde med mig hem efter jobbet ikväll skulle ha tagit vägen?!
Har dom inte dykt upp när vi vaknat imorron måste vi nog konstatera att soffan är skyldig. Det var nämligen under den dom senaste syntes :/
PS. Töserna vet ännu ingenting om vad vi har på nedervåningen!
Men mjau <3 Dom kommer nog fram ska du se!
Ja det gjorde dom! Men särdeles sociala är dom ju inte dom små pälsarna… 😉
Det kommer, du får ju ge dom lite chans att vänja sig 😉
Mäh vaddå? Är dom inte anpassade direkt?! :p
Vad roligt med kattungar! I början verkar de alltid vilja gömma sig någonstans. Som under soffor, soffkuddar… Kanske inte så konstigt, allt måste vara så stort och främmande för dem.
Ja det hör väl till! Men just under soffan finns en liten bieffekt: missarna har blivit grå när dom kommer fram :p
Men vad roligt för dem! 😀
Jag ber om ursäkt över min bristande kommentering på sistone. Jag har dock hängt med och läst ändå. 🙂
Kram!
Ingen fara alls vännen! Jag gör ju samma hos dig nästan jämt <3
Ja du skulle sett minen på tjejerna när dom kom ner imorse! Katterna pep lite på nedervåningen så de kunde ju redan från sina sängar förstå att det var nåt som väntade där nere... och jisses, dom var helt stumma verkligen!! Bra sen var att jag hade hela förmiddagen själv med missarna så de fick vänja sig lite. Jag hämtade Milla kl ett och vi fick nästan en timme ensamma med missarna innan EmmaLi kom hemcyklande från sina lektioner. Det var verkligen görbra för dom små pälstöserna att få vänja sig i lugn och ro!
Nu ligger dom och sover bredvid Mattias i soffan. Den ena hoppade upp dit själv, den andra fick lite hjälp 😉 hon smög runt, mjauade ynkligt och undrade var syrran var.
Det känns som att dom här små kommer stanna hos oss! Men vi ropar inte hej än 🙂
Vi har ju tre katter här hemma och även om katt nr 2 inte alls kan med katt nr 3 så funkar det ändå på något konstigt sätt. Kan bero på att katt nr 1 och 2 så uppenbart tillhör sambon medan katt nr 3 mest är min men egentligen är så där social att han tillhör alla. Då blir det inte direkt några intressekonflikter mellan dem. 🙂
Ska bli spännande att följa utvecklingen. Mest intresserad är jag över hur tjejerna växer och mognar med detta. 😀
Vi har haft tre katter samtidigt tidigare, men då var det mamma katt och två av hennes ungar. Nu när dom är två syskon redan från början anar jag att dom kanske kommer bli mindre sociala med oss mänskor (eftersom dom har varann), men det känns ändå mer schysst mot dom att vara två eftersom dom kommer vara ensamma en del dagtid under ett eller ett par år!
Så snällt du skriver och tycker! Jag lovar att försöka redogöra lite för deras äventyr och utveckling tillsammans <3 om inte annat så är det kanske roligt för tjejerna själva att i framtiden läsa om sig själva som kattägare?