Någon som minns att min bil betedde sig uppstudsigt precis innan vi drog på semester? *räcker upp handen* Att den därför skulle vara en smula tjurig när den fått stå ensam hemma i drygt två veckor var inte direkt nån överraskelse, men att den skulle uppträda helt obstinat kunde la ingen av oss tro. Efter att ha varit i stort sett död (igen) fick han stå på laddning under dagen igår – medan jag tiggde skjuts av kollegor till och från jobbet – men till vicken nytta var det? När jag idag efter sovmorgon med tillhörande försovning vänligt bad honom starta fick jag en elak hostning till svar. Lyckligtvis kom grannen farande med sin bil i precis samma stund så jag fick låna startkraft från honom och väl på jobbet ställde världens bästa Mappes Allservice sina tjänster till förfogande.
Som resultat av detta körde jag ikväll, med klart darriga knän, en någorlunda vit Volvo av 240-modell hem från Ullared. En supergulliga kollega låg precis bakom för att hålla koll (okej, hon skulle ändå till Varberg, men det var oavsett en enorm trygghet för en bilbortskämd chaufför som jag!). Hemfärden gick förutom ett par inledande frågetecken (hur kommer jag in i bilen med en nyckel utan knappar?!), fadäser och hjärtat i halsgropen (rökutveckling, förvirring över antalet pedaler, motorstopp – jupp, antalet pedaler inblandade – samt en styck växelspaksknopp som liksom av nån underlig anledning flög loss i full fart och hamnade nånstans i bilen – under förarsätet visade sig sedan) apsilut finfint! Mallig backade jag ner lyxåket hemma på Morkullan och inser att där nu står en bil som faktiskt hade gått in i garaget 🙂 Det är nåt med bakhjulsdrivna åttiotals-Volvosar asså! Dom gör piruetter runt sina egna baktassar och manövereras med enkelhet på både bredden och tvären. Att det nu föreligger andra anledningar (läs: miljarders prylar och pinaler) till att lånebilen ändå står på asfalten nedanför huset skriver jag på slarvkontot. Det hade varit jäkligt häftigt att faktiskt få parkera en bil i Villa Morkullas inbyggda 50-talsgarage!
Imorrn blir det vrålåk till jobbet igen för att där förhoppningsvis byta både batteri och bil. Skillnaden att få köra i dagsljus blir att jag då kanske vågar ge mig på att lägga i femte växeln: en procedur som genomförs genom att nudda ihop två trådar på växelspaken :p high tech värre som du förstår! Och förmodligen ett rejält snäpp över min kompetensnivå… 🙂
Välkommen hem! Hoppas att ordinarie bil återhämtar sig efter service
Tack!! Jadå, nytt batteri så blev han pigg som en mört igen!
Lägga i femman genom att snudda två trådar mot varandra? Det låter lite besläktat med det man ser i filmer då ”trådar” slits fram från under ratten och tvinnad ihop för tjuvstart… låt bli det för 17, jag har aldrig kört på en högre växel än fyran, det räcker!😉