Mars börjar med höstväder. Under natten till idag kändes det som att vilken novemberstorm som helst drog förbi och det rasslade värre än på länge i markiser och annat löst runt fastigheten. Eftersom Mattias gjorde en redig stormsäkring redan när det enligt almanackan var höst är Villa Morkulla rent på omgärdande pinaler, men jisses vad hårda regndroppar mot en fönsterruta kan vara icke-sövande.
På vägen hem sent igår eftermiddag passerade jag både alldeles vanliga regnbyar men också rejäla passager där regnet var snö, som givetvis smälte redan en meter ovanför mark. Nästan exakt en mil från stadsgränsen blev det plötsligt torrt som fnöske och det var inte förrän nån timme senare som regnet drog in över kusten. Asså det här vädret. Jag är inte särdeles förtjust i en oktober som aldrig tar slut… å bara för det blir det väl en kanonvinter nästa år med meterhög snö och ljuvligt vitt sådär som det var 2010 och 2011! Ja för DET är min typ av vinter det!! Om jag bor på fel ställe i landet? Nja. Vä(s)tkusten har andra kvaliteter än just väderleken de flesta av årets tolv månader 🙂
Igår var det vår i luften! Idag körde jag över småländska höglandet ackompanjerad av 2 grader och snöblandat regn.
Häromdan hörde jag faktiskt en fågel kvittra hysteriskt när jag gick ut från jobbet och då blev jag alldeles sprittig i kroppen! Men det var la en förvirrad stackare… den har liksom gett sig till känna efter det. Kanske kompisarna smockade till den och sa till den att hålla näbben? 🙂