Idag blev det ett olyckligt missförstånd med elvaåringen efter skolan. Den inledande oron (ungen kom ju aldrig hem!!) övergick i irritation och för att lindra känslorna drog nioåringen och jag på en kvällstur till Ullared. Dels ett besök på min gamla arbetsplats och dels ett efterlängtat besök på Gekås för Milla. Själv kan jag ju inte riktigt förstå fascinationen eller glädjen över Gekås just, men egentid med yngsta dottern är fin fisk och då står jag ut med lite frustration på ett av Sveriges största shoppingställen.
Det var en samling oturliga slumper som gjorde att jag med orospuls i 180 cyklade bort mot skolan för att helt sonika försöka leta efter EmmaLi. Det första var att hon glömt att hon skulle komma hem till mig direkt efter skolan och inte åka till stan för att köpa present som vi pratat om för några dagar sen. Det andra var att hon inte hade sin mobil med sig och jag således inte kunde nå henne – eller se var hon höll hus via ”hitta vänner”. Det tredje var att Mattias inte textade och meddelade att EmmaLi varit där (som vi alltid brukar göra) – det var Millas gissning att syrran åkt ner till stan men jag tyckte det var så orimligt att jag inte ville tro det, och M hade kunder och glömde därför av att höra av sig till mig. Det fjärde var att jag inte ville oroa Mattias i onödan och därför inte ringde honom. Det femte var att jag väntade ganska länge på att eftersöka henne och att det därför gick onödigt lång tid och byggdes upp onödigt mycket oro. Nåväl. Till slut var ju EmmaLi lokaliserad och det är det viktiga!
Vi cyklade alltså iväg för att försöka hitta den försvunna storasystern. När bilderna togs är hon hittad och jag har lyckats hitta hjärtat i halsgropen igen…
Fett gött att veta var hon var! Men fett irriterande när det blir en sån här onödig samling slumpar som skapar kopiösa mängder oro 🙁 tur jag hade en liten solstråle som kunde trösta och lugna mig!
I bilen mot Ullared hade vi jättemysigt och pratade om allt möjligt. Milla har inte svårt att hålla låda och jag fick vara glad om jag fick flika in nån gång då och då bara 😀 Vi började med besöket på NetonNet. Lite inköp och några byten stod på listan. Sen fortsatte vi över parkeringen och jag preppade mentalt för att ge mig in på ett av de ställen jag hyser en märklig hatkärlek till.
Det blev en lagom liten vagn och ett ganska lagom kort kvitto fattigare vandrade vi ut genom dörrarna och upp mot BK för kvällsmat. I påsarna hade vi då bl a diskmedel, två mobilskal, ett hårspänne samt en onödig kvantitet godsaker. Det blev en fin resa hem i bilen också, inte ett enda matspill blev det mellan sätena och Milla fick agera fotograf när vi körde förbi rapsfält gula som getingar.
Väl hemma möttes vi av två st tvåbeningar och en fyrbening. Den fyrbeniga var ungefär lika skeptisk som vanligt, men hon var lite nyfiken när vi började lasta ur bilen. Hon tyckte kanske det varit lite konstigt att den varit borta? Den står ju parkerad där nere för jämnan annars och katter är la vanedjur in absurdum?
