4/5: om May The 4th Be With You osv.

Nixpix. Där stod jag i jobbkläderna. Klockan var tre minuter över sju och storasyster satt redan redo i bilen. Men tårarna rann nerför kinderna och paniken var nära. Jo, kanske satt det lite mer i huvudet än i foten, men jag klarade inte tvinga ner foten i skon (tro mig, jag försökte) när den lilla sjuåringen tjöt “Nej det går inte!” och “Det gör så ont!!”… Det blev till att ringa tjifen å förklara läget. Han förstod lät det som och det var iaf en lite klump mindre i magen.

Nu var situationen dock sådan att storasyster var mittemellan hinna-äta-frukost-hemma och äta-med-fritids. Vi bestämde att testa planerad premiär med fritidsfrukosten. Med Askungen (dvs en sko på barnet) runt halsen hastade vi längs korridorerna på skolan. Millas gulliga klassfröken tog emot oss och läste tillståndet direkt. Hon tog EmmaLi om axlarna och förklarade att hon självfallet skulle äta frukost med dom! – å nu när jag skriver detta förundras jag av nioåringen som helt sonika lastar av jacka å väskor och utan vidare fundering följer med in i en ganska ovan miljö. Själv hade jag varit en smula obekväm i situationen men min stora tös verkar vara så stark och trygg i sig själv att jag får rysningar ❤️


En oväntad hemmadag blev det. Först myste vi lite i soffan och sen hängde vi lite var för sig. Efter två dagar ihop hade vi lite behov av egentid 🙂

Tassen då? Jo. Under bandaget gömde sig en mycket mindre bula men ujuj så stiliga kulörer!


För att ljusa upp nosarna lite berättar jag också om den blå himlen vi erbjudits de senaste dagarna! Lite trist att inte kunna utnyttja vädret till fullo, men en snabb nos frisk luft har jag iaf kunnat sno åt mig. Och i tisdags var vi ju i trädgården en stund o EmmaLi övade pricka med vattenpistolerna – på bild här dock utan vattenvapen 🙂


Inatt kommer Mattias hem från jobbresan i Rumänien. Han måste ha många äventyr i bagaget, Draculas slott och Nicolae Ceauşescus palats inbegripet – två var för sig tyranniska härskare, den senare brutalt värre på alla vis. Plus intressanta samtal med likasinnade handlare samt besök på fabrikerna där Meyers byxor tillverkas. Men. Välkommen hem älskling! Vi saknas dig!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *