det stora lyckorusets bakrusdag
vm-bakisfrukost i sängen. sämre kunde man ju ha det 🙂
förmiddagen i sängen blev till middag och t o m tidig eftermiddag innan vi började fundera på att ge oss utomhus. från fönstret, som idag visade ett helt annat väder än gårdagens högsommarvärme, hängde vi ut vår nu något tufsiga fana. den svängde stolt i den 18gradiga snålblåsten och inte ens det svensk-liknande vädret kunde få oss ur balans. halvt om halvt skuttade vi hand-i-hand ut från hotellet iklädda våra matchtröjor.
klockan började närma sig tre och det kliade avsevärt i fotbolls-tarmen nu. argentina-serbien/montenegro var kanske ingen på förhand jättespännande match, men världens bästa landslag är alltid en njutning att se. vi hittade en görmysig sportbar (o'leary släng dig i väggen) med pigg personal och på en av norra europas knyckligaste projektordukar fick vi uppleva en välspelad första halvlek och en ganska snarkig andra. utskopning är bara förnamnet, men vm är ju vm så matchen var ändå klart sevärd. maradona kom i bild efter varje mål och det betyder 6x skuttande halvfet sydamerikan omringad av vackra damer (en av dessa ska vara hans dotter, vilken låter jag vara osagt, alla ser ut att vara i samma ålder så han kanske har flera barn). efter fjärde målet tycker jag mig kunna läsa vad det står på hans tatuerade vänsterarm. han har ju nästan skapat sig patent på sin guds hand, så jag kanske såg rätt då? efter detta togs en promenad längs med kajen som vid solsken måste vara fullproppad med folk. de enda vi mötte nu på vår väg i halv-dugget var ett litet bröllops-följe där brudgummen visserligen såg lycklig ut men hans fru liknade en uppstoppad lime (jag vill inte sträcka mig så långt som till citron, men liten å halvsur det var hon allt, hur elakt det än må låta). promenaden gick snart i allt raskare takt då den enas blåsa gjorde sig kraftigt påmind ju närmre "hemma" vi kom. väl på rummet tog vi igen oss med lite tv (m) och madame bovary (u). det hade ju varit en ansträngande dag så var givetvis tvungna att vila lite 🙂
hotellpynt från vårt rum!
kvällsdinering intogs på pizzeriacafé med efterföljande fönstershopping. kvällen fick dock ett lite tråkigt slut då jag lyckades kliva rakt i en nylagd hund-korv (mitt livs allra första tror jag faktiskt) och jag hade då ett och annat att säga om de annars mycket trevliga, om än lite buttra, rostockarna. min reskamrat höll smidigt masken och bevarade därmed familjefriden så till den milda grad att jag till slut inte kunde låta bli att själv le en smula.
slutligen bums i säng, och med minnet av hur många festande gula tröjor som helst framför oss somnade vi i trygg förvissning att det här var en resa vi fram till ev alzheimerssjukdom kommer hålla som en av livets absoluta höjdpunkter!