åttiotvå

81
åttiotre

procent av min kropp bör nu bestå av vatten. särskilt fossingarna har antagit bollfason – och även om högra tassen visserligen är svårt myggangripen kan jag inte skylla all svullnad på stickiga flygfäna..

apropå stick. gårdagskvällen antog enorma itchy and scratchy show proportioner. vår nye vän alsolgel dämpade dock den allra värstaste rivlusten och trots värme från både luft och intilliggande kropp blev det faktiskt en riktigt god natts sömn. jaja. givetvis. allting är relativt. min jämförelse i det här fallet är natt till igår som var 🙁

jag har fått sällskap på altanen!

fogsvansen har gjort släggan och kofoten sällskap idag och de har alla tre fått gå lösa i erics gamla rum. tis är lycklig som ett litet barn framför bolibompa och efter en del inledande trassel – the first cut is the deepest osv. för jösses amalia vad det satt! stabilare än e6 i höjd med järnvägsmuséet i småröd. vi har ett hus som rimligtvis klarar tretton gudrun och ett helt tjog per. masonit, plast och annat krafs hade inte gjort sitt intåg som byggmaterial 1956, det är ett som är säkert. – har det gått som en vals! väggbeklädnaden, som jag skrev om igår, följde med som fogliga råttor i hammeln och genast blev rummet något ljusare. och större 🙂 vävstrukturtapeten byggde la fyra mm per vägg ungefär! fast några två-tre centimeter har vi dock inte vunnit i rumsbredd så jag är lite fundersam till om inte beställd diskbänk blir en smula för lång? som tur är var det inte vi själva som uppskattningsmätte (det gjorde köksritare och snickare tillsammans, för att det säkert "skulle bli riktigt") så vi står faktiskt helt skuldfria vid eventuella felaktigheter.

 


enklaste delen av jobbet so far; riva tapet 

 

 
mycket virke blir det

 
slägga och tis, jobbar bra ihop! 
 
 
blåbetong i långa, och höga, rader


 

trots att jag är supernervös för hur det ska gå och bli med allt pussel, pill och fix (pulsen ökar en smula bara jag tänker på det!) så känns det ändå något lugnare att vi nu äntligen kommit igång "på riktigt". det är massor som kan gå fel under vägen, och hälften av dessa felgåmöjligheter kommer säkert att inträffa också, men det blir på nåt vis lättare att tackla nu när inledningsarbetet gått så smidigt. jag hade räknat med motgångar från dag ett, så allt härefter känns nu som bonus 🙂

nån dag i nästa vecka ska vi låna släp igen så vi kan göra oss av med garderobsrester. det är ju rent trä alltsammans så det slängs alldeles kostenlos på el dumpo. perf!

vi fnissade en del under nerslitning av dessa. nåt för blocket kanske? eller tradera/ebay? finfin kvalitet verkligen. nästan som nya. skulle kunna spikas upp om klistret inte tar ordentligt.
säljes; kanske till om-/nybyggare med kass ekonomi (och smak!)?

brännboll på kurtinen idag under vickes traditionella arrangemang. vi försökte (lite halvhjärtat) få ihop ett lag, men kom vid närmare eftertanke på att tiden faktiskt inte räcker till. å med facit i hand, vi hade rätt! fast nu när solen vrålskiner på detta inbjudande vis (jag koks nästan ute på altanen) så blir det nog en cykeltur neråt iaf. påhejning, en kall pilsner (morr) och kanske ett inhopp för lis. själv tänker jag sitta på min filt och njuta av att se andra svettas. brännboll utan öl slutade nämligen existera för mig nångång efter nionde klass…

tjinixen!

81
åttiotre

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *