(sorry! kunde inte låta bli!)
åttiosju är också det antal år min farfar har levt, tillika så gammal min lilla farmor var när hon somnade in – på sin födelsedag för sånär som på ett par veckor två år sedan. tänk att det är så länge sedan. otroligt att tiden försvinner så fort.
kunde inte sova. var på toa, snurrade omkring, tittade på klockan (5:22), läste lite i min bok, snurrade lite till, tittade på klockan igen. vid tjugo i sju gav jag upp och klev ur sängen. gick ner till det som om nån månad kommer vara 
vårt nya kök, för jag hade fått en idé. ett av de två (oerhört praktiska men kanske inte snyggast-i-världen) ikea-rullbord vi har i vårt nuvarande kök skulle kanske kunna passas in framför fönstret? katten s skrämmer nästan slag på mig genom att hoppa upp på fönsterblecket och efter att ha svalt hjärtat som satt nånstans i halsgropen öppnade jag altandörren och släppte in ett stycke lite blöt grå päls. hon fick en liten hög matpiller och ligger nu boll på fotöljen bredvid mig i vardagsrummet. hennes rostbrunröda lilla nos (ungefär samma färg som på bordet jag sitter vid) håller vakt för det verkar som om den då och då liksom vibrerar till för att stämma av läget. den mjuka pälsen (mycket mjukare idag än för några månader sen, men inte i ens närheten av mistyns så oerhört saknade teddybjörnsgos) nästan skriker "klappa mig!!" men jag håller mig – hur svårt det än är för det kliar i fingrarna av längtan efter att få stryka hennes luddiga mage. – vill inte väcka henne.
nåväl. idén jag fick verkar, kanske genom några få justeringar, var fullt genomförbar. bra. då gick jag iaf inte upp i onödan! kom nämligen på en sak där jag låg i sängen och försökte somna: jag tror vi kommer sakna en avställningsyta precis bredvid kylen. särskilt med tanke på att den kommer vara så låg (kylen alltså). dessutom, har vi tur kan vi slå två flugor i smällen och få en avställningsyta för mikron längst in i hörnet. har ännu inte köpt nån mikrovågsugn. har helt enkelt inte hittat nån vi varit nöjd med. eftersom vi från början ville ha en med högerhängd sökte vi med ljus och lykta efter en sådan, men efter ganska kort ett tag insåg vi det omöjliga. det existerar helt enkelt ingen sådan!!? vi hittade istället en med fallucka. men det var en high-end-modell med sjätte sinne och smart-control 
och extra-mega-heat och brain-defrost och typ fjärrkontroll och inbyggd tv. priset blev alltså därefter. vi tyckte det var lite onödigt för en vällingvärmare. ska idag, efter att i flera veckor ha hållit mig långt från vitvarusajterna, se om jag kan hitta nåt som duger. det finns några modeller vi tittat på som ligger okej i både pris och storlek. frågan är om storleken är såpass att den går in på tvären i hörnet mellan fönster och karta. dessutom, duger de utseendemässigt? 🙂 lär återkomma i ärendet!
det är lustigt hur somliga saker kommer tillbaka till en ibland. sånt man inte tänkt på på länge länge men som när déja vu-tillfället infinner sig känns lika glasklara och verkliga som om det vore igår de hände. precis så var det nån timme sen. jag kommer givetvis ihåg det, men jag hade nästan glömt hur det var: tiden när datorn var min insomniavän. efter snurromkring i lakanen utan tillstymmelse till sömn satt jag mig istället framför datorn. det här var när jag bodde i lund. vi hade fått installerat hyperkvickt fiberoptikbredband till huset jag bodde på. min gamla dator "minus" (en 486:a med troligen inget minne alls och en processor som idag knappt fått igång kaffekokaren) blev min trogna nattkamrat. internet blev min väg ut ur sömnlösheten, för efter nån timme framför den flimrande 14"-skärmen var jag redo för snark. precis likadant känner jag nu. fast nu är inte klockan mittinatten utan strax halv nio. lite korkat att gå å lägga sig nu igen.. men jag börjar bli väääldigt trött…
ute regnar det. perfekt dag för fortsatt undanstuvning och plockning ur skåp och skafferi. började igår och har faktiskt kommit en ganska bra bit på väg. lånade också skräpslängarsläpet och var på dumpen med ett lass. jämrans vad tungt det var. massiva skåpsluckor och garderobsdörrar. bär emot lite att slänga så gedigna saker, men vad tusan ska vi göra? lägga på hög?
hör hur det rör sig på andra våning nu. nosen har vaknat verkar det som! om jag går upp nu får jag kanske en kvarts sällskap och värme innan han måste gå upp och göra sig klar för jobbet? fast nä. det dras i byrålådor där uppe, och nu tassas det i trappan. får sällskap vid frukostbordet istället!
tjinixen!