femtifem

år gammal var min farfar när jag föddes. tänk så gammal jag tyckte att han var redan när jag var liten!

håller mig mer eller mindre flitigt på familjeliv.se och förvånas över två sake. dels är det min eget intresse för andras erfarenheter och uppfattningar, det jag för ett par år sen när jag av "misstag" hamnade här från en länk på bröllopstorget tyckte var allt från självupptaget och ointressant kan jag nu fascineras av. det andra jag förvånas över är hur många rabiata mödrar – blivande och/eller etablerade – det finns. det är moralpredikningar i långa banor blandat med goda råd och självuppfattade regler. som tur är finns det en helt del riktigt folk där också, men alla dårfinkar gör att jag ändå vill hålla en viss distans. kanske är det för somliga alltför svårt att hålla inne med sin "kunskap" och det jag uppfattar som tossigt kanske av andra ses om normalt. dock, har fått många goda råd och har som sagt samlat på mig andras erfarenheter som jag kan använda i min egen situation. saker jag oroas över kan lugnas ner, men samtidigt kan sådant jag tyckt vara lugnt haussas upp. balansgången är smal och det är egentligen ingen annan än jag själv som kan hålla mig på linan. väl? 

har ju som tidigare nämnts samlat på mig en del gravid-, pappa- och barnlitteratur. standarden är blandad. ska försöka samla en kortfattad lista (försökt göra den estetisk, men det jämrans bloggprogrammet vill inte. orkar inte bråka mer.. det får bli som det blir!):

trodde den skulle vara superkul och roande och festlig men det var mest en upprabbling av knäppa brudar som betett sig idiotiskt under skyll på graviditet. blev görbesviken verkligen.   

mest positivt förvånande:
ronny olovssons värsta pappan 
köpte eg till lis för att han skulle ha nåt som bara var till honom. givetvis kunde jag inte hålla mig härifrån och faktiskt, det här är en av de bästa och personliga jag läst. rakt och enkelt, egna funderingar och rädslor blandat med glädje och tokigheter. betyg: fyra tassar!

mest förståelse:
hannes düklers antologi uppdrag: pappa
både spännande och lärorikt att sätta sig in i hur det är för den blivande och – som i det här fallet mestadels – för den konstaterade fadern. kanske är det bara min vetgirighet, kanske är det för att jag är genuint intresserad, eller kanske är det bara för att det är kända personers berättelser? men det här är faktiskt bra. givande historier för både mammor och pappor. förstått i efterhand att det också finns en motsvarande mamma-bok. kanske mest för blivande pappor då? iaf om folk tänker som jag?

den här fick jag av min jobb-bästis så jag blev oerhört glad för den. kan därför inte vara riktigt så negativ till den som jag annars hade velat. den känns halvseriös, och är väl tänkt att vara kul (på samma vis som på smällen antar jag) och visst finns det en del poänger, och också en del riktigt bra råd, men mestadels är det rätt amerikanskt flamsigt och, gissar jag, dåligt översatt.

en skönlitterär bok jag fick (låna?) av mamma när vi skulle åka till kambodja. hann aldrig läsa den då, men sträckläste ut den (framför allt i badkaret) för nån månad sen. bölade som en kalv under vissa partier. kan givetvis skylla på hormonerna!

köpte på nätet samtidigt som bl a pappaböckerna. läste den direkt före – eller om det var efter – hambergs mossvikenfruar, och en jämförelse är direkt orättvis. handlar typ om en ung kvinnas mognad i samband med sin graviditet. säger mig ungefär apselut ingenting.  

superbra för mig och mina behov och grubblerier. den mycket klok och rättfram bok. inget pjosk och undangömmande av fakta. kan skarp rekommenderas till kontrollfreak som jag själv! 

är just nu inne i en litteraturfas: skulle kunna läsa hur mycket som helst! lyssnar massor på min stieg larsson-bok i poden t ex. den är spännande som tusan, och lagom engagerande. inga tårar, men tankeställande.

tjinixen!