känner att jag varit lite negativ i mitt journalande det senaste. okej. det har varit jobbigt. och det har varit mycket. mycket gråt. mycket skrik. mycket lessenhet. men det är också mycket glädje!
å nu vill jag sprida lite positivism:
efter mutmaten ikväll, och efter vuxenmatningen också, satt jag och lilla älskade ungen och pratade, sjöng julsånger, tittade i spegeln och läste prasselboken i nästan en timme! det är obeskrivligt fantastiskt att bonda med sitt lilla barn! att se henne reagera, hon svarar dig, söker kontakt: häftigast i världen tror jag bestämt!!
nu kvällsmat, sen förhoppningsvis sömn.
– håll tummarna!
tjinixen!