finns inte längre. saknar henne mer än jag trodde. hennes mjuka lilla päls kommer jag aldrig att glömma.. varför är det hela tiden de härligt luddiga katterna som förloras?
hon somnade stilla och mjukt i mammas knä. hon låg där och gosade och spann och strök sig mot min hand med våldsam kraft. så blev det lite lugnare mellan kurren, och så försvann hon stilla från oss. det är så vansinnigt sorgligt, och fastän jag vet att hon var sjuk och gammal och skruttig så kan jag ändå inte låta bli att nånstans undra om hon kanske kunnat gå att "rädda". givetvis vet jag att så inte är fallet, och jag vet att hon fick ett värdigt avslut på ett mycket bra kattliv, men det hjälper liksom inte. lilla lilla missan. 18 år gammal.. två månsar i trädgården under samma år, med ett par månader emellan. det trodde jag aldrig jag skulle behöva uppleva. har ställt ett ljus vid missan, tyvärr blåser det ut vid minsta vindpust. hos mistyn finns en jättestor pion. tyvärr blommar den inte i år, men jag hoppas den ska brista ut nästa år. ska plantera nåt vackert vid missan också. när det lugnat ner sig lite..
(det bumpas och snurras och jag börjar nog bli kär i lilla ynglet!!)
sov lilla missan. augusti 1989 – juni 2007
