fyllde den lille havsfrue i köpenhamn i torsdags (23 augusti). grattis säger jag!
vårt kök är fortfarande en oformlig massa. men nu är massan möjligen oformbart skönjbar. typ: det går visserligen inte att se hur det kommer bli, och det är mest en massa blåbetong och damm och färgstänk och förvirrade lämnade verktyg överallt, men den oerhört goda sidan är att det iaf från detta bara kommer att bli bättre! väl?!
ska försöka på visa lite förr och nu
gamla köksdelen:
–>
blev
är




och vattnet i gamla köket: är nu
.
å den här (som är en rätt kraftfull skillnad!)
i det som ska bli nya köket: –>
blev
och
.
det är spännande att räkna på allt som kommer bli helt galet innan bygget är klart – för att lägga till det som redan gått snett menar jag.. 🙂 en del grejer är så korkade att vi inte ens orkar bli arga. (kan inte låta bli att bjuda på ett mycket litet urval godbitar) t ex elektrikern: "aha, här hänger en eltråd. den går nog ingenstans så den klipper jag av" å så har vi ingen ström från brytaren på väggen. och t ex elektrikern igen: "jag borrar lite här. ojdå. jag borrade visst en flis i golvlisten. men det gör väl inget". och snickaren: "nä jag tror inte muraren behöver nån ställning att stå på för att fixa fönstret fyra meter upp på ytterväggen". och vi vet faktiskt inte vem som är skyldig: "jag drar ut den här kontakten. den går säkert ingenstans" å när vi kommer hem från två dar i stockholm flyter smöret i kylen. och den allra bästa från snickaren, första dagen: "det här är inga problem. det planerar jag göra på ett par veckor". efter en timmes arbete när den obekvämt stora del av gamla köket vi ska spara rasar i golvet med ett klirr och ett brak: "ojdå. det trodde jag inte". en kvart senare, kliar sig i huvet, svettigt: "hmm. det kommer nog bli lite tajt med tid här". haha! eller snyft? vad säger man?!
nu ska vi va lagda!
tjinixen!
ps. ket:en har fått för sig att bli lagd igen. morr 🙁 fick ganska sent på kvällen med hjälp av martin taxi och en dieselsaab igång motorn. sen körde vi en lång sväng å hoppas nu på att batteriet fått tillräckligt med laddning. problemet är ju att det är nåt som laddar ur det fullständigt. frågan är vad? kan det va larmet? imorron blir det telefonsamtal med fabbro' bildoktorn. kostnad igen… jaja. där gick skatteåterbäringen… å det mesta går ju ändå tillbaka till staten (läs: moms!).
He He bra beskrivning av vår verklighet just nu!!!
Undrar om du inte skrämmer bort läsare när du visar cornflakes-bilder av din familj… 😉
Älskar dig!
skrämmas bort?! nä du! tvärtom skulle jag gissa 🙂
älsk tillbaka!!