Trots att vi var megamånga på bäbirytmiken (kanske 12 men kändes som 32) var det som vanligt bamsekul för mig och EmmaLi att stuffa till Lilla Liten, Tågluffarsång, Småtrollsvals, Händerna i taket, Babybandet och alla dom andra käcka bitarna! Men det blir himskens stimmigt med sån massa tjötiga mammor och pappor på samma ställe så det var rätt skönt när det var slut också. Särskilt för somnade-aldrig-om-efter-välling-imorse Hedbertsmini som slocknade så fort hon la lena huvet mot vagnens GeKås-får.
Ett stycke Maali-morfarfar sprangs på på vägen hem och plockades med till Morkullan där det bjöds lek med barnbarnsbarn och, när lyckliga barnbarnsbarnet somnat, kaffe och trevligt umgänge med mig. Lite senare dök min fik-inbjudna mamma upp ("fika" hos mig innebär plain coffee, något min omgivning lärt sig och vid önskemål om mumsbit – eller kaffemjölk – tar med egen 🙂 och vi satt hela seneftermiddagen i köket och hade sådär najs som man nästan aldrig har med släkt nuförtiden men vill minnas att man haft nångång förr, typ när man var yngre och hälsade på hos nån ingift kusintant och förvånat insåg att vuxen inte automatiskt plingar mossig och tråkig.
Det var när morfarfarn gått hem som olyckan inträffade. Mormorn skulle mata barnet och matade med mat som var alldeles för varm… Kan iofs konstateras att kombination skittrött och hungrig unge ledde till högre illtjut än nöden krävde men fifan vad rädd jag blev. Nästan lika rädd som brända bäbin med hela munnen full av het biff stroganoff. Nå. Rådig mormor och ICAs Mascarpone räddade rädda nosarna. Förvisso var jag aparg på min morsa HUR TÜSIKEN KAN MAN INTE KOLLA ATT MATEN INTE ÄR FÖR VARM?? men det gick fort över för va fasen hur enkelt är det egentligen att inte stirra upp sig med hökande dotter/kontrollfreaksmor över axeln…?
Ang januari. Jag har gett upp Resebyrå Internet och låter nu Linda på Big Travel hjälpa oss istället. Hon letade genast fram bästaste semestern och kan jag nu bara
- 1) övertala Mattias om att Kap Verde är apselut necessary life experience
2) snoka fram trettio lakan
3) hitta månsvakter för två veckor
så är saken biff.
Enda kruxet [förutom att övertala maken, hitta finansiär och övertala kattvakt] är att drömhotellet är ett såntdär otillåtet All Inclusive; jeflar till att va påläst hänsynstagande resenär :( …men *griper efter halmstrån*… om man skänker slantar till t ex Unicef och Läkare utan gränser; kan man på så vis kvitta ett taskigt beteende mot ett bättre?
Tjinixen!
Jullan står till er tjänst som månsvakt om ni nu bestämmer er för att åkas=)
Just tell me when!!
Ses på söndagen, jag ska börja smöra up Ontz imorgon så kanske han vill köra på söndag=)
Krams!
Jo, det där med att bli kollad, känner jag igen.. Jag VET att B sitter och kollar hur jag kör, när han åker med mig.. Därför kör jag som en påse nötter, när han åker.
Svar: HAHAHAHA.. Nej, riktigt så stora fönster, har han inte i köket.. men jag skrattade gott åt kommentaren =).. Trots att den var anomym *S*
Du vet det där med qvinnans list överträffar mannens förstånd, 30 lakan dyker upp som i ett nafs.
Problemet är nog katten eller?
Jullan: andra hälften av januari 🙂 – fast nä.. inte kan vi låta dig skutta här i tid och otid. plus att du måste lägga all din fritid på att studera unga dam. inte passa poolande vännders kattdjur inte!
t0tta: skulle gissa att du kör åtminstone liite bättre än en nötpåse. eller är det en sån lyxig du tänker på, men russin i också?
carina: tror du kom klarar sig själva om jag ställer fram en säck mat och låter kranen stå på i köket?
Jag personligen är inte så förtjust i det här med all inclusive-konceptet.
Blir det inte då att man bara hänger på hotellet och käkar eftersom det är "gratis".
Då nyttjar man ju inte variationen av mat och kultur som landet man befinner sig i erbjuder.
Men jag kan ha fel….
Men nja, säger jag till all inclusive.
Tur att vi människor är olika.
=)
Kotteby: fast jag är ju inte heller positiv? det är bara det att det hotellet är det bästa.
fan. alla dessa beslut…