1) i natten.
Maali hade gråtit tre nätter i rad när läkare (igår) uppsöktes. Denne konstaterade virus och ordinerade glass och isbitar. Det sistnämnda bättre än Alvedon sas det och fabbro doktorn tillade vänligt att receptet även gällde tillhörande mamma. Isen lägger jag i vattenkaraffen och glassen mumsar vi glatt i regnskenet. Så värst mycket bättre har hon väl kanske inte blivit, men vi vill vänta en stund till innan vi attackerar med antibiotika. Jupp. Jag har gått på skippa-penicillin-i-onödan-trenden. Vad som går under kategori “onödan” har jag dock inte riktigt kommit underfund om – än.
brejk
2) i valet.
På väg hem från röstningslokalen i söndags kväll skuttade vi på bekanta. Jag blev glad att se fler pliktgörare och kreddade i förväg; Ah! Ni är också på väg att rösta!“. Jag höll på att sätta tungan i halsen när den ene av de påskuttade onödigt och farligt noschigt blubbar ur sig ett “Nä vi skiter i det“. Mattias anade krisberedskap och höll mig tillbaka likt en frustande häst. Att glömma är en sak. Att medvetet strunta i en annan. Denna åsikt lät jag/vi mellan raderna tydligt både en och flera gånger uppenbara sig. Endast en fåne hade inte förstått. Och endast en fåne förstod nog inte heller.
Ha haha ha ha haaaaaaa! Like M like D! se kommentarer 3-4 bloggs ago!
puss.
fast det är skillnad på att va anonym!
Antibiotika hjälper dock inte direkt på virus 🙁 Däremot om hon hade haft bakterier, så hjälper det. Det “enda” man kan göra med virus är att “vänta ut dom”. Tråkigt, förjävligt. Men sant!
Stor kram, ät mycket glass (och här börjar tom solen titta fram ;))
aha! men iaf! det här visste jag ju egentligen… ibland blir det tvärstopp i tänkverksamheten bara ;(