Det kräfva sin man, kvinna å omgifning att plocka med lössläppt nästan-tvååring i butiker andra än sina egna. Tur vi var två vuxna, själv hade jag aldrig fixat det!
Lindex låg närmast till hands – rakt över torget – när Maali hämtades i pappans affär [planeringsdag gjorde att dagis stängde tidigare] och fyrahundra spänn fattigare, men en hög barnunderkläder rikare, lämnades Alingsåsföretaget [eller ligger huvudkontoret nånannanstans nuförtiden?] och dess kvällströtta personal åt sitt öde. Istället lekte vi “tagen” – hämtat från Lilla Spöket Laban-filmen gissar jag? – på torget utanför.
Resultat: Tvåårstrots? Skojar du!? Tvåårsunderbar? Jaaa!!
Jaja, men nya barnkläder fick du en drös av och DET är bra!!
Hihi!
Ullisen, nu länkar jag upp sig så att ajg lätt hittar hit!!
joo… helt sant! positivt tänkande is da shit! fast det var bara underkläder så det känns ju med tanke på kvittosumman sådär skoj 😉
kul att bli länkad. jag har bloglovinat dig för länge sen, ruskigt smidigt sätt att hålla koll på sina bloggamrater!
tjo!
Grattis till tvåårstrotsen… Men hon verkar ju fortfarande var snäll 🙂
Vi har numera en blandning utav 2 och 3 års…
Hörde på radion imorse att under 3 årstrotsen, så är det 3 “allvarliga” konflikter och 7 mindre konflikter… PÅ EN TIMMA! Japp, så är det… Wohoo!
tacktack! förresten, sicken fin strategi av familjen wallensvans att blanda ihop trotserna! är det nåt ni känner ni vill tipsa oss om? 😀 jag för min del tipsar tillbaka om att låta lille E förlägga den mesta andelen “allvarliga” konflikter under dagtid, när han är på förskolan…
ps. jodå. hon är såklart snäll. och eftersom jag inte orkar bråka så har vi klarat oss från allvarliga incidenter. räknar dock inte att det ska hålla sig så resten av livet. å jag lägger hellre majoriteten fajts nu jämfört med om tolv-tretton år eller så 😉