Maali verkar ha funnit sin roll i familjen, hon är gladare och mer tillfreds än hon varit på länge! Hon leker själv och hon busar – ett tecken på att hon mår bra hoppas vi. På dagis säger dom också att hon är en “glad tjej”, vilket väl betyder att hon inte varit det förrut… men, vi fokuserar på nuet, ingen idé att fundera alltför mycket på det som varit. Vi har det dunders nu, det är väl det viktiga!
Milla växer och är lika glad som hon varit sen den dag hon andades luft! Hon var ungefär en vecka gammal när hon fokuserade blicken första gången och vid lite drygt fem veckors ålder gjorde hon sin pratljudsdebut. Några dagar senare fick hon syn på sin högra hand som sen dess varit till mycket nöje som samtalspartner. En annan kompis hon gärna pratar med är Tummen, i Maalis gamla bäbigym.
Tiden bara rusar. Jag försöker njuta min avundsvärda situation lite varje dag men ibland glömmer jag liksom bort. Det jag nästan tar för givet är för många mänskor i världen en ouppnåelig dröm. Å då menar jag inte bara sånt som rinnande vatten på toaletten…
Nu måste jag pussa lite på Milla-bäbin som sover stenhårt i sin bäbisitter. Imorgon ska vi BVC-väga igen. Förhoppningsvis har hon gått upp tillräckligt i vikt, men för säkerhets skull har vi en kartong ersättning i skafferiet – som förberedande har-vi-den-bara-hemma-kommer-vi-inte-behöva-den, typ.
Tjenixen!
ps. Jag och Milla är förresten ensamma hemma för Maali är hos sin farmor till imorron eftermiddag. Dom skulle hälsa på hos farmormor och sen cykla trehjuling och baka bullar. Det var iaf vad Maali berättade för oss? :)
Så duktig Maali är, att hjälpa till och tömma diskmaskinen kan jag tänka mig är kul 🙂 Att ställa tillbaka sin pall på uppmaning är nog inte lika kul, men inga protester där inte 😉 Jag gillar den där lite pillemariska blicken alldeles i slutet 😉
Millas pass i gymmet beundras också, vilken fotteknik!
du är så gullig som lägger märke till såna där saker Chris! sånt där som att hon gör “tråkiga” saker utan protest (fast jag tror det är själva grejen att hjälpa till som är rolig, och att ställa tillbaka sin pall var ju en grej jag bad om = hon hjälpte mig?), och att Milla sparkar på Tummens kompisar… det där sista hade jag helt missat själv. jag var så inne i hennes armrörelser att jag missade tassarna! gissar dom kanske hör ihop med varann? liksidig rörelse eller nåt sånt?
ps. vi måste varit hos varandra precis samtidigt! jag läste och kommenterade hos dig alldeles nyss 🙂
Åh, det känns som jag är tillbaka i världen efter att ha levt i en bubbla. Så mysigt att släntra in här och allt är så välbekant. Grattis till finaste lilla dottern, jag förstår verkligen tankarna om att vara “blessed” 🙂
kram!
Du är tillbaka!! Jaaa!
Tack för grattis, och att du förstår min bubblande glädje!
Kram tjejen!
Sikka söta och duktiga tjejer ni har!
Kommer hem till påsken, tror du att det finns tid för en liten fika då kanske? Hade varit jättemysigt att komma och hälsa på!
Kramar till alla Hedbertsar!
Klart vi har tid att kramas och fikas i påsk! Enda bokning so far är skärtorsdags kväll så bestäm du!
ÅÅÅH! Jag har verkligen varit borta i en mindre evighet. Uppenbarligen! Grattis till sötaste lilltjejen! Hur är allt med dig? 🙂
nja. en evighet kan faktiskt vara större eller mindre; i vårt fall alldeles för stor!
det mesta riktigt bra här hos oss! – lite matningselände bara… men solen har skinit jättemycket idag! å du? har du det fint också? [jag ligger så grymt efter hos nästan alla mina bloggamrater känns det som.. crappy att dygnet inte har fler timmar… ;(]
krams!