Lagom till att vi harvade och trasslade som mest mellan amning och tillägg/ersättning i början på mars dök jag på den här artikeln. Det är förvisso old news, och jag vet att jag läst om det förrut, men just då kändes det extra läskigt såklart. Jag rensade skåpet på Maalis snålsparade gamla nappflaskor (alla utom en…) men läste däremot på dåligt vilka tillverkare som håller måttet. Nu verkar det som att vi gjort ett rätt (MAM Ultivent) och ett fel (Bambino) i våra nyköp. Och den gamla som vi behöll, den tillhör också de icke godkända.
Frågan är ju: hur “nojjig” ska man vara? Går det att undvika “allt farligt”?
Vad tycker du?
Jag tror det är svårt att undvika allt, närmast omöjligt. Det kommer nya saker hela tiden. Jag gissar att man som vanligt får försöka blanda ut så att det i alla fall blir blandade farligheter. Lite farlig plast här, transfetter där, en dosis akrylamid och en liten skopa farliga baciller.
Skämt åsido, man får väl göra så gott man kan men också inse att nojjighet inte är så nyttigt det heller.
det är väl just det som är det värsta; att det hela tiden kommer nya farligheter. och att själva oron i sig kan vara farlig den också.
när det gäller mig själv har jag inte alls varit särskilt försiktig tidigare (förutom alltid bälte i bil etc), men nu har jag plötsligt blivit görnojjig. mig själv kan jag ju liksom ansvara för, men jag vill verkligen inte vara ansvarig för att ha ställt till nåt för mina barn. hade det bara varit lite baciller hade det varit lättare tror jag!
Det är en svår fråga, men faktiskt kan man se bakåt i tiden och kanske få en fingervisning om hur farligt något är. Nu rekommenderar jag naturligtvis inte att man återigen ska cykla utan hjälm eller liknande, men i fråga om nappflaskor kan jag med säkerhet säga att jag aldrig någonsin hört att ett barn blivit dåligt pga av plasten i dem.
Jag tror att man ska ta till sig det nya och sen göra en hälsosam kompott av nyheten och sunt förnuft. Finns det alternativ som inte spränger plånboken kan man gott köpa det nästa gång man inhandlar en nappflaska utan att för den skull noja om det nu inte råkar finnas.
Lycka till i nappfaskdjungeln!
Kram
problemet är väl att vi inte vet hur långt fram i tiden det ligger. om jag förstått det rätt så är det arvsmassan som förändras, dvs det är alltså mina döttrars eventuellt framtida barn som drabbas? det är läskigt långt fram i tiden, men ändå överskådligt under en livstid. typ.
jag kör med både hängsle och livrem numera. har blivit hysteriskt hönsig. cyklar t o m med hjälm (jag är en tönt, jag vet). och våra barn kommer att få sitta bakåtvända i bilen tills dom kan knäppa på sig bältet själv – typ. det jag KAN skydda skyddar jag. det jag kan UNDVIKA undviker jag. det är det däremellan som skapar orosmoln. kanske helt i onödan, men det värsta är: det vet vi ju inte förrän det är försent…
skönt att få lite input iaf. tack! att älta är bra terapi för mig 🙂
Det känns helt omöjligt att undvika alla faror, dessutom dyker det nya upp hela tiden! För vissa saker är jag JÄTTENOJIG och för vissa mindre. Jag känner att jag inte “orkar” oroa mig för allt så att säga. Det där med flaskor är svårt. I Schweiz blev det världens grej av detta, och jag tror att de nu har bytt alla flaskor på marknaden, det blev ganska drastiskt.
Nu vet jag inte ens om Lucas flaskor är okej?! De köpte här alltså. Var hittade du infon om vilka märken? Vi kör Eska hemma…
Nja jag vet inte vad jag tycker om allt detta. Som “Sol” skrev så har vi överlevt mycket värre saker när vi var unga. Men du svarade en viktig sak, det kanske inte påverkar våra barn, utan våra barnbarns barn. Men då känner jag att det blir nästan för mycket för mig. De kanske upptäcker om 100 år att våra cykelhjälmar innehåller farlig substans också?! Och då har vi gjort fel fast vi trott vi gjort rätt?!
>Gud vad jag babblar… Tror dock att jag kommer byta flaskorna om jag upptäcker att de är “farliga”. Vill inte chansa och det är en ganska enkel sak att ändra.
helt rätt, alla faror kan vi inte undvika. och ska kanske inte heller? och med det menar jag inte-lägga-barnen-i-skyddande-men-luftig-bubbelplast. och det är en rätt stor skillnad på att medvetet låta bli, och att inte veta om. jag menar, vi VET ju att det är farligt att åka bil utan bälte, äta för onyttigt, slå huvudet i vassa hörn för många gånger, och så agerar vi därefter. vi använder bilbälte, försöker hålla koll på maten och möblerar bort de värsta skaderiskerna.
känns inte som jag kom särskilt långt i det här resonemanget, det var mest skojigt att få blubba lite!
ps. hittade en länk till ofarliga flaskor! om du vågar… 😉
Fast det var ett bra resonemang!
Skit, våra flaskor är inte med!… Hhmmmm kanske dags att byta ändå va?!
det är nog inte fel att byta då och då. av andra skäl än den däringa bisfenolen 🙂
Haha, hade inte ens tänkt på att vi matchade maten:-)
ANg Bisfenol A så vet jag inte riktigt vad jag tycker. Visst det är inte hälsosamt men samtidigt har jag på känn att tillsatserna i godis är minst lika farliga, vad kommer barnen få i sig mest av..
Jag är nog lite lat men ska man lyssna på allt blir vi galna. Sunt förnuft och en hälsosam inställning tror jag är bäst i längden.
det där med godis är intressant. jag tror att många föräldrar är jätteordentliga med vad de stoppar i sina ungar, tills det blir lördagkväll och de mumsar all världens märkligheter?!
Åhhh….Jag vet inte. Det blir ju ohållbart om man ska nojja sig över precis allt, bara tänk på allt det som man inte ens vet att man borde nojja sig över! Eller allt det som ens föräldrar borde ha nojjat sig över men som de inte visste om och så blev det ju en hyfsat normalskapt varelese av en ändå.
Man kan nojja om det uppenbara, använda sunt förnuft och inte glömma att älska och vara med sina barn, så blir det nog så bra som det kan bli. Tror jag.
Sv. Jo. Inte tror jag det är lätt för Daniel inte. Han har allas ögon på sig, “ska han klara av detta”, “han är ju bara från Ockelbo”, “kan han inte släppa loss litet”, du vet, allt det där som vi tänker. Jag tycker vi ger killen tid att tina upp, han är ju bara människa och kanske inte någon superkaxpropp heller, han blir säkert helt OK vad det lider. Och som du säger; Victoria är ju kär som en klockarkatt i honom, det kan inte vara fel! 🙂
nää, man kan inte nojja för allt. men var drar man gränsen för det tillåtna nojjandet? och försök sen få en nybliven bäbiförälder att INTE nojja! det är nog inte det lättaste jobbet på jorden 🙂