Rustad för strid, beväpnad med mina allra vettigaste argument, stegade jag bestämt in på mottagningen. Och kom snabbt av mig. För innan jag ens hunnit spänna hanen på argumentationspuffran hade läkaren förhört, undersökt, remitterat och sjukskrivit. “Eh, piller?” mumlade jag men han stod redan med receptblocket i hand. “Vilka vill du ha?“.
Jag har träffat den här läkaren ganska många gånger. Oftast som frisk, som mamma på BVC. “Du är inte som vanligt” konstaterade han allvarligt, och jag skämdes. Inte för att ha ont naturligtvis. Utan för att jag underskattat honom. Seriöst och snabbt diagnostiserade han förmodat diskbråck i ländryggen utifrån bland annat dåliga knäreflexer och stortåpares (vilket låter lite läskigt?!).
Varthän det leder nu får vi se. Jag är redan ett sjumilakliv framför det jag ens i mina vildaste förhoppningar vågat gissa på. Att mina farhågor besannats är visserligen tråkigt, men samtidigt är det på nåt märkligt vis skönt att ha fått bevis på mitt onda. Nerver reagerar, kroppen parerar. Ett diskbråck är inte farligt, det kan bara göra förbannat ont. Min historik med ischias och lumbago gör att jag har ergonomisk stenkoll. Det ger mig ett grymt försprång. Jag är redo: läk fort nu för böfvelen! Jäkla rygg… Anfall!
Tjenixen!
Yikes! Är det gamla krämpor eller graviditetsrelaterat? Det kan inte vara kul med småttingar omkring sig och ryggsmärtor.
Sv. Jo, jag har inte läst klart Angel´s Play ännu, men jag vet inte om det är min vilda fantasi, rädsla för att bli skrämd (jag avskyr skräckfilmer och bara otäcka filmer med skrämseleffekt), men jag drar mig för att läsa för många sidor innan jag somnar. Jag vet inte vad slutklämmen blir, men just nu känns det som att det kan inte bli något bra, inte ens dåligt, det känns som att slutet blir en katastrof. Och det nu förutsatt att han fått till slutet, det KAN ju bli platt fall också…Jag återkommer.
Det är en gammal krämpa som blev värre under graviditeten, asajobbig efter förlossningen och nu nästan outhärdlig. Blä.
Kombinationen ond rygg och småbarn är ju inte lyckad precis. Men bra att du fått reda på varifrån ryggontet kommer från.
Ta det så lugnt du kan!
Kram
Ja, kombinationen är klart ogynnsam.
Du är ju proffs på sånt här med långvarig smärta.. har du några tips? Hur härdar jag – och min omgivning… – bäst ut?
Bra att han tog dig på allvar och att han varit förberedd inför ditt besök. Verkar vara en bra läkare. =)
Hoppas pillren hjälper och att du läker snabbt.
Kramis
Han verkade faktiskt ha läst på vad jag sökt för: blev jätteglad! Pillrena däremot hjälper tyvärr inte.. blir bara snurrig, och har fortfarande ont 🙁
Skönt att han tog dig på allvar, det är så viktigt! Hoppas det blir bättre snart. Kram
Ja jag kände mig helt överväldigad och lycklig efteråt! Märkligt. Men jag fick ju liksom ett kvitto på att jag inte “inbillat mig”.
Krams massor, en extra gosig till din lille djurgårdare från mina små kvastar (hbk:are!) 🙂
Men aj!! Stackare, fy fanen vad ont det gör, har haft ett ryggskott en gång, jag dog nästan..
STOR krya på sig KRAM
nja. det som inte dödar härdar, som det så korkat heter.
TACK för kram! den tröstar gott!