Flera dagars dundervind (pigg kuling med stormstyrka i byarna?) försvann plötsligt i ett nafs under natten och imorse vaknade vi till en hur solig och vacker höstdag som helst! Detta firades med lekplatstur (bara Maali och jag, Milla och hennes pappa bekämpade gräsmattan hemma som under vår bortavaro hunnit växa sig djungellik) och dejt med gammal ungdomskompis till mig (visst är det härligt hur små barn kan binda samman och återvinna gammal kamrat- och vänskap!). Maali visade verkligen hur hon vuxit under sommaren och sånt som tidigare varit lite läskigt för både eLi (stora rutschbanan) och mig (höga berget) blev plötsligt en barnlek! T o m min kompis Jennie, som bara träffat Maali en gång; i våras, kommenterade hennes framsteg 🙂 gifvetvis till den ömma moderns stolta glädje.
Nu ropar badkaret på mig – å från ovanvåningen ropar Maali [det är grymt mycket segare läggningar nu efter att napparna lämnats bort…] men hon är mest sällskapssjuk och tjötar för sig själv!!
Tjenixen!
Min största hemlighet är att när hösten bjuder på solsken och gott humör, då älskar jag årstiden mer än vad jag äslakr sommaren. Hösten är UNDERBR!
hmm. KAN vara underbar skriver jag under på. fast det är ju dom där ganska korta och få stunderna av härlig höst som lyfter och lyser upp tillvaron. tur att dom finns!
Enig höst KAN vära underbart. Och idag har den varit jätte skön! Hoppas det stannar sådan ett par dage 😀
varje solig dag just nu känns som en gåva! här njuter vi för fullt! å igår fick Maali ett sommarknä när hon trillade på lekplatsen, iklädd shorts 🙂