Först händer ingenting och sen plötsligt allt på en gång. Millas rum är äntligen påbörjat (det stinks däruppifrån, de hade tejpat dörr och nyckehål inatt: det var nåt med grundmålning?), imorse ringde trädgårdsfirman som ska rensa våra buskar och häromdan snokade byggmästaren förbi för att skåda omfattning av bl a takbytararbete. På torsdag kommer både markismätare* och badrumshantverkare för rekning. Kan det vara så att vår få-tag-på-en-hantverkare-tur har vänt?
Maali ska leka med (och sova hos) Mattias föräldrar efter dagis i eftermiddag, tacksamt mottogs förfrågan. Jag har som ett led i ta-det-lugnt-skrämmer-smärtan-sin-kos spenderat förmiddagen framför TV:n – och kvickt konstaterat att det inte hänt mycket under min tre månaders långa bortavaro? DooL och Emmerdale är sig likt!
Tjenixen!
* Millas rum är snart husets enda markislösa
vad härligt att hantverkarna kommit igång nu! kommer bli finfint!
haha, jamen självklart.. bara att höra av dig när flickorna blivit tillräckligt stora och du vill ha signerat ex 😉
va gullig du är! känner mig också väldans hoppfull just nu – bättra att inte ta ut eventuell (hantverks)olycka i förväg liksom 😉
det känns som mååånga år tills de kommer börja skolan… men… tiden går nog fort?!
Dag-tv är sig likt hur länge man än varit borta därifrån.
nä det verkar sig inte bättre?
Ja, jag skulle gärna ha litet hantverkslycka här också!
hade jag kunnat hade jag delat med mig, i stora lass!!