1) blir barnsligt tjurig när varendaste ynka barnvagnspromenad resulterar i ömäjsingly rejäla foglossningar. hur länge ska det hålla på? när “blir man frisk”?! nu orkar jag inte längre låta tiden ha sin gång: appointment bokad hos sjukgymnast.
2) min tålighet för smärta på längre distanser är bevisligen andras tekopp; förlossning = easy shit. ischiasjefleskap = don’t fix. hur länge ska det… osv. sjukgymnast it is.
3) ynkligaste EmmaLi hämtades på dagis med host och feber och små blöta ögon. nu sover hon gosigt, pussad och medikamenterad. imorron blir det med stor trolighet förskola hos mormor istället för på Boken. hejja mormorn!
4) Milla kräks fortfarande. mer eller mindre oberoende av ätning. mer eller mindre alltid på nyss rentvättade kläder. enligt BVC är det “helt normalt”. jajadå.
5) trista blaskan Vi Föräldrar lyckas klämma in bedrövligt sorgliga familjeöden i vareviga nummer. kanske finns det dom som roas av andras tragik, själv blir jag bara oerhört lessen. så av samma anledning som jag skippar skvaller- och kvällspress får Vi Föräldrar finna sig att hamna i samma fack. tyvärr.
6) det här blir ett neggigt inlägg. sorry!
Mini var en “kräkare” hon med. Helst när hon var nybytt och den som höll i henne hade nån form av finkläder eller på annat sätt inte hade ombyte.
Tyckte det var ett rent under att Mini gick upp i vikt med tanke på all mat som hon lämnade tillbaka.
Så ge inte upp, det är roligt att tvätta tvättlappar 😉
visst. asaroligt.
😉
tycker du skriver kul ändå trots att du skulle låta negativ 🙂
hahaah… nä inte hemstickat, lyckas jag sticka en tröja, ens en halsduk så skulle det ha skett ett stort under här i världen…. jag kan absolut inte sticka eller virka eller nåt sånt. Ingen sy-mamma här inte.
Kom o tänka på när vi skulle sticka en halsduk i skolan, jag lyckades bara få massa vimplar. 😀
Wilma är en månad på kortet där hon är själv, Emilia är 1 år och 8 mån där hon sitter själv.
När de är ihop är de 1 mån resp 2 år.
tja. kul å kul? vi tillhör väl den generation som uppskattar ironin som humor min vän 😀
men tack, blir glad för kred såklart!
I morgon ska Maali få mig att skratta igen, för det gör hon alltid, hoppas jag får henne att göra detsamma… i alla fall ska jag göra mitt mesta och bästa!
Hoppas det blir lugna dagen då med kräkbaby och fogont!
pss!
hoppas ni skrattar lite nu då…!!
mjau, puss och jättekram!
Jag höll på att skriva om min kompis och hennes foglossning men njaäe, det vill du inte veta. Det är en jäkla omställning för kroppen att föda barn, ge det lite tid. Det går över.
njo, det kanske jag vill? om det är en historia med lyckligt slut? annars gärna inte tror jag…
jooo, jag ger tid! men jag har inte hur mycket som helst att ge 🙁
precis!Vi brukar vara 17 barn och nästan alltid en pedagog borta – så detta var lyx!Men då vet de inte vad de skagöra istäl för att ta tillfället i akt och göra nånting!
antar att du läste samma sorgliga reportage som jag gjorde och för sent insåg vartåt det barkade hän … störlipade och storhulkade lääääänge så maken fick trösta stackars ynklig hormonstinn fru…
fast om du liksom jag “brukar” läsa tidningen så var det ju inte direkt nån överraskning. jäkla skittidning!
ps. kolla tapeten på sidan 55. liiite väl dyr va?
Man får vara negativ ibland! Du är det inte alls lika ofta som jag, som lyckas klämma in gnäll i vart och vartannat inlägg. Jag hoppas att sjugymnasten fixar till dig så att du mår bättre snart:-)
du negativ?! nädu! äh, å jag tycker jag gnäller i vart och varannat inlägg!?
hon är duktig ryggfixare men jag håller också tummarna. fast, det är två oändligt långa veckor tills jag får träffa henne…
Jag vet att det gör ont med fogar och ischias. Vet oxå att det faktiskt går över. Men japp – det är urjävlajobbigt att ha det och gå runt med skiten.
Jag tycker att din sista punkt är klockren. Tidningen Vi föräldrar har sagts upp för att evinnerlighet eftersom den är lika kass att ha å göra med som ischias och lösa fogar. Jag tycker att de centerar innehållet på Sthlm och att allt är så jobbigt och uschigt. Nä. Bättre att läsa Skolvärlden eller nått. Där är ju gnället konstruktivt…eller?
Kram och tack för ett bra inlägg! Det är OK att du spottar! Det gör ju alla vi andra!
Sicken oförtjänt positiv kredd för ett såpass neggit inlägg… men tack!
PS. Ang tidningen, jag vet inte varför och kan inte försvara att den finns i mitt hus för jag tycker exakt som du 🙁
Usch, mår dina sötnosar bättre nu?
Elliot har bara “kräkts” några gånger än så länge, och vi tycker mest det är coolt och gulligt haha, som förstagångsförälder är man så löjligt fascinerad av allting 😉
Hm, har inte junnit fördjupa mig tidningsställens utbud av föräldra-lektyr ännu. Men Vi Föräldrar kanske man ska undvika då, har du nåt annat tips på vettiga alternativ? 🙂
Jotack dom mår bättre tror jag, iaf Maali. Nu är det jag som fått tjock hals och usslighet i kroppen… Gissa vad det gör på redan prövat psyke 🙁
Hihi vad gulligt det låter när du beskriver din föräldralycka!! Blir glad av att läsa om din härliga glädje!! – låt inte min trötta tvåbarnslycka pajja för dig… Maali kräktes heller aldrig, Milla levererar däremot generöst upp till fem gånger efter varje matning (oavhängigt hur vårdslöst eller lite hon ätit) och ofta också däremellan ett par gånger. Jag börjar bli både orolig och trött på det. KAN det verkligen vara normalt?!
Jag är nog inte rätt person att fråga om föräldratidningar. Tycker generellt att dom tyvärr oftast är antingen töntiga eller pretantiösa. Men, “mama” är den minst dåliga jag stött på tror jag. Intentionen med den tidningen verkar iaf vara att vara positiv och skoj, det gillar jag!