Hotellet vi bor på valdes med tanke på sin barnvänliga framtoning!
Men… det är ett skickligt fotomontage som gör att det ser ut som att min glada unge springer och inte går snällt i korridoren! Och har ni sett på make till mjuk säng?! Däremot är bilden på den lugnt lekande EmmaLi:n mot bakgrund av regnblöta Karlavägen tagen med slow shutter, såklart! 😀
De kunde skriva regler de.
Jupp. Och min unge kan lyda dem…
Så STOR Maali ser ut när hon sitter och leker, armband å grejer har hon också på sig…eller är det bara för att jag haft lilla Milla så nära näthinnan ett par dagar? Hoppas ni sparar å gosiga minnen!
Haha! Hon ÄR stor! Fast du har nog vant dig också!
Det ena armbandet är ett sånt där med telefonnummer om hon kommer bort, det andra är ett med nyckelpiga som hon ville ha på sig själv.
Stora fina Maali! Hon längtar nog efter Milla lite?
Notera att barnanpassningen är för nästan fyraåringar, inte för nittonmånaders!
Fina goa Jenny!! Du noterar å peppar om sånt som träffar rakt i hjärtat!! TACK!
Men såna regler skulle det vara överallt! 🙂 Barn ska få vara barn fast det är klart….en del av sakerna låter man de ju inte göra hemma heller.
Ja, sängen ser verkligen mjuk ut. Ser ut som en bäddsoffa….
Nä det ska till att vara borta för att såna regler ska kunna funka (för mig!)!
Javisst är det en bäddsoffa! Och, ehum, den är såklart inte sådär “mjuk” för att nån hoppar i den eller så? ;p
Den är mjuk för att inbjuda vuxna till att humpa i den! (och komma tillbaka med flera barn!)
*ASG* du tar barnvänligt till en ny nivå! 😀
Hmm, ursäkta att jag lägger mig mitt emellan med min, inte menat som men kanske uppfattad som, “sura” kommentar:
Jag tycker INTE att de reglerna ska gälla överallt (med överallt menar jag alla hotell i alla länder)!I alla fall inte “Glöm inte att trycka på fler knappar i hissen” eller “om du känner dig trött, lägg dig gärna och sparka på golvet”! Har man som vuxen, ensam eller i par, bokat hotell och vill njuta av att vara borta från vardagen, är det INTE kul med ovan nämnda händelser… men på som i detta fall hotell med inriktning på barnfamiljer SJÄLVKLART!
Nu kommer en till och lägger sig i diskussionen, hihi. Tycker inte att du “Mr” låter sur. Bara trevligt att säga vad man tycker utan att uppröra varann. För det är ju tur att alla har olika åsikter. Tänk vad tråkigt det vore annars. 🙂
Om jag och min man åker själva och bor på hotell så skulle jag inte störas av att barn skulle “leva rövare” enligt hotellets barnvänliga regler. Jag tycker sånt är underbart! Ja underbart att se att andra barn också kan vara busiga och att det inte bara är mina vildar som ställer till med en massa oreda.
Om mina barn gråter, skriker eller protesterar är det skitjobbigt. Men andra bekommer mig inte. Om våra syskonbarn gör detsamma bekommer det inte heller. Jag tröstar och ingriper såklart. Men egna är mkt jobbigare…varför vet jag inte.
Men självklart förstår jag att andra kan störas otroligt mycket av ovan nämnda saker. För vi är ju som tur är alla olika och det måste man självfallet respektera. 🙂
Skönt att du inte tog illa upp… men jag måste nog förklara ytterligare?
När jag var i den ålder jag antar att du ungefärligen är nu, tänkte och tyckte jag nog som du beskrev därför att det inte var avlägset i tid då jag var småbarnsförälder och hade den största tolerans för svårigheterna man som sådan har med att roa sina telningar samtidigt som man vill hålla någon slags ordning på dem (inte svårt med så rara barn som jag hade…he he) så de inte skadade sig själva eller andra MEN lägger man 10-15 år till den åldern och kanske reser med en väninna som inte har/haft barn ser man med andra ögon på barn som stormar omkring och spiller glass eller dricka vid frukostbuffén, tar bett på saker och inser att de inte tycker om och därför läger tillbaka eller slänger på golvet! Inte heller är det kul med halvstora barn som leker kanonkula i poolen rakt framför en själv gång på gång (jo jag sa till, inte argt men bestämt) medan föräldrarna sitter i baren och dricker drinkar!
Numera finns barnfria hotell och självklart kan man välja dem men ibland vet man inte innan eller så är det det enda som finns kvar! Jag kräver inte något orimligt men jag undrar om ovan beskrivna föräldrar (som blängde surt på mig ett par gånger när jag stoppat deras barn från att ha fruktkrig!!!) skulle visat överseende med gamla tanter som som super sig fulla på vin eller drinkar och sitter och fånskrattar åt allt och alla och blandar sig i bordsgrannarnas konversation (jag fabulerar för jag VET ju inte hur dylika fyllkajor bär sig åt) och/eller spiller på borddukar och paserande gästers barn?? Troligen inte med den tolerans de krävde av andra visavi deras barn!
Jag har blandat ihop flera resors dåliga erfarenheter för att beskriva olika problem…och kanske göra det lite roligare än det var, min väninnas fina byxor blev sig aldrig lika mer och DET var inte roligt!
Kram
Jag håller med er båda. Om hotellet har en uttalat positiv barn-policy finns det inte mycket att göra åt saken – och det var också anledningen till att vi valde just Scandic – MEN, i fall där det är “vanliga” hotell eller restauranger kan jag lätt bli galen på andras bråkiga ungar. Och med bråkiga menar jag då inte små ledsna eller hungriga barn utan (medvetet) bråkiga pre teens som lever rövare. Till saken hör också att jag inte blir arg på barnen, det är FÖRÄLDRARNAS ansvar att hålla efter sina barn på samma sätt som det är en vuxens ansvar att hålla rätt på sig själv (för att jämföra med fylleexemplet i ditt fall mamma).
Å andra sidan blir jag faktiskt ännu mer stressad när mina egna små ungar lever runt i sammanhang där de enligt mig inte kan ha full tillgång till sitt lek-register (hotell, restauranger, butiker osv) så på det viset är jag som du Lillrika!
Till syvende och sist handlar det väl om att anpassa sig och respektera andra: i vissa situationer passar sig ett visst beteende i andra inte, och detsamma gäller barn som vuxna 🙂
Krams!
ps. jag flyttade din kommentar Mr så det skulle flyta på lite bättre i diskussionen!