För första gången sen typ nånsin sov Millan nästan över fikan idag. Hon brukar inte sova alls på förskolan (inte hemma heller för den delen) – slutade med det för nåt år sen – men de senaste dagarnas energikrävande ilskutbrott tog väl idag ut sin rätt? Det är inte lätt att vara 2,9 och inte få precis som man vill… men den lilla nosen är duktig på att lära sig behärska sig. Eller alltså. Hon är duktig på att försöka lära sig börja behärska sig! Å en bra start är väl den bästa start man kan få? ❤❤
Millas pedagog är förresten världens gulligaste! Hon ringde Mattias å frågade om det var okej att de lät Liten sova vidare! ☆ på det fröken Karin!
extra stjärna på att hon ringde PAPPA 😉
ja apsilut! fast hon ringer alltid Mattias 🙂 Karin är smart och vet att det ju är han som jobbar i stan, som kan svara i telefon på arbetstid och som oftast hämtar och lämnar; skulle ju vara brutalt korkat att ringa mig då, bara för att jag är mamman :p
tja, finns förskolepersonal i min närhet som ringer mig trots att de vet att jag är på tjänsteresa i Stockholm… innan de ringer pappa :-s
Men…?! Alltså. Sånt där gör mig förstummad (och liiite förbaskad). Jag menar, om man inte kan tänka ETT steg längre i ett sånt moment, hur funkar det med alla vardags-steg på förskolan då? Är det mer “gammal vana” än “smidigt” i alla andra lägen också? Wuff!
Då blir du nog än mer förbluffad över att damen på sjukvårdsupplysningen sa till maken “är inte barnets mamma hemma så jag kan prata med henne :-s
Tur jag kan lämna svaret via tangenterna för jag tuggar just nu så mycket fradga att jag inte kan prata…
En eloge för att hon ringde istället för att bara utgå från att hon ‘inte ska’. 😀
Helt sant! Vi är så bortskämda med den här fantastiska pedagogen att jag inte ens tänkte på det!