Ett sent inlägg i ämnet “Tintin på Kulturhuset”:
Jag kanske missuppfattat alltsammans, men visst måste det ses som storm i ett vattenglas att flytta några seriealbum från ungdoms- till vuxenavdelningen?
Jo. Å efter att ha sett den alldeles genomvidriga Bully på Dox i SVT igår kväll känns vattenglaset dessutom lortigt. Inte för att syftet bakom Tintins förflyttning är ointressant utan för de alldeles galna proportionerna allt har tagit. However. Ett av de skojigaste bidragen i debatten hittills är den här bilden från nöjesguiden.se
Att frågan om historiskt tokiga samtidsskildringar är viktig råder det ingen tvekan om, men det blir nog till att vänta med att diskutera det där tills infektionen lagt sig!
Jag har inte följt debatten om just Tintin så noga, men jag kan nog också tycka att det är en storm i ett solkigt glas. Jag tycker naturligtvis inte att vi ska använda oss av ord och begrepp som de gjorde förr men jag tycker heller inte att vi ska lägga in vår tids tolkningar i ord som har förändrats under åren. Ja, de är rasistiska idag. De var nog det då också. Men de betydde inte en bråkdel av de saker vi idag lägger in i orden. Och med handen på hjärtat; jag läste och tyckte om Tintin. Inte sjutton blev jag rasist för det.
😛
För min del tycker jag vi gott kan rensa ut gamla uttryck som kanske funkar som historiska monument men som absolut inte ska användas idag. Vad är det för fel på att göra en nyöversättning? Att stryka det värsta och trycka om? Det gäller Tintin i Kongo likväl som Pippis pappa i Söderhavet, Ture Sventons betjänt Omar och Tottes “dagis”. Fast diskussionen här blev ju så iniskogen tokig redan från början när folk gav sig in i en “icke-debatt” och skapade fjädrar till en höna som aldrig existerat. Så tycker iag jag!
Jag kan tycka att problemet är att de, för alla oss som inte kan det biblioteket, inte var tydligare med att det handlade om att lyfta bort dem från barnavdelningen! Samt att jag ser ett problem i att han dels pratade om att plocka bort mer “olämplig” litteratur därifrån samtidigt som han hyllade barnböcker som verkligen måste läsas med medvetenhet om kontexten. Jag tänker på Pippi och hennes pappa, på Emil som får stryk och låses in och Alfons med sin rökande pappa.
Huruvida Tintin är barnlitteratur alls tycker jag snarare är en relevant fråga!
Amen PRECIS! Det blev diskussioner som inte hade ett dugg med själva problemet att göra: att han ville flytta bort Tintin från ett ungdomsbibliotek. Just DEN handlingen tycker jag var bra – synd bara att han ändrade sig. Jag tycker inte att Tintin (i de översättningar och versioner som finns idag) passar som ungdomslitteratur.
Sedär. Nu stack jag ut hakan trots att jag tänkt låta bli 🙂
Jag tycker inte alls att det är någon liten fråga, jag tycker att det är en form av censur, och det är ingen struntsak!
Tintin är ju kanske ingen “stor” litteratur men absolut stor i bemärkelsen; hur många ögon, världen över, som läst om den unge rättfärdige journalisten! Och jag tror (i alla fall i Sverige)”ungdomar” av 70/80 generationen är MER medvetna om orättvisor vad gäller rasism och miljö än någon generation tidigare… och kanske senare varit?
Ifall man ska plocka bort litteratur som har rasistiska inslag får man väl plocka bort det mesta tryckt före sextiotalet och börja med bibeln!
Nu ångrade han sig ju redan samma dag så problemet är inte aktuellt men jag kan ändå inte låta bli att undra över meningen med att plocka bort Tintin tillfälligt. Kommer det inte hela tiden nya ungar i den ålder han “oroade” sig för? Kvittar det, i så fall, om de “skadas” av läsningen… eller är de annorlunda än forntida/nutida tioåringar? Nej, de hade ALDRIG kunnat placeras tillbaka och i och med det hade det handlat om något som liknar ett bildligt bokbål och DET är inget att överse med!
Omslaget var skitkul och HELT i Tintins anda!
Men är det censur att flytta något 3 meter, till en annan avdelning?
Men alltså. Om du tänker så här: vilka hänger på Tiotretton på Kulturhuset i Stockholm? Jo. Ungdomar i ålder för kluven identitet, troligen i kombination med brokigt förflutet och invandrade föräldrar eller äldre släktingar. Tycker du det är okej att en ung tjej eller kille med ursprung i Etiopien (okej, fel kontinentände för att passa på dåvarande Kongo, men iaf) sitter och tittar på en nidbild av sig själv? Och med nidbild menar jag inte karikatyr, det är inte det det handlar om utan en kolonialistisk översyn på befolkningen de styrde över. JAG tycker inte det är okej.
Och en sak till. Vad är det för fel på censur? Egentligen? Vad är det för fel på att ta bort de allra våldsammaste, onödigaste, elakaste inslagen i film och litteratur? Vad är det för fel på att göra en nyöversättning, att stryka det allra tokigaste, och därigenom skapa en nyanserad bild av det historiska dokument en bok (eller en film) kan vara? Du nämner bibeln; hur många nyöversättningar har släppts av Nya Testamentet? Av Gamla Testamentet? Av Koranen? Hur många läser Illiaden på originalspråk idag? Hur många läser Mein Kampf som något annat än ett monument av en galen mans otäcka tankar?
Jag tycker det är bra med förnyelse. Jag tycker inte vi ska sjunga om negerkungar och hottentotter och jag tycker vi ska bevara de äldre versionerna på museum och på de historiska avdelningarna på biblioteken. Men – å kalla det censur om du vill, men nåt bokbål kan det aldrig bli tal om – rätta till och stryk över det som sårar, som är onödigt och som inte har något som helst syfte i historien (vilket betyder att Joseph Conrads Heart of Darkness kan bevaras i original, hur otäck bok det än är, och att filmer med historisk prägel – ex Schindler’s List – inte kan censureras.
Men för att knyta ihop säcken om Tintin 🙂 det finns faktiskt inget som hindrar en ungdom från att ta sig över korridoren till vuxenavdelningen – om det är så att de prompt vill läsa Hergé?
Hej!
Jag är medlem i facebookgruppen “Stop comics censorship in Sweden” och vi har varit rätt aktiva under Tintin-gate som den här historien har kommit att kallas.
Hergé lärde sig ett och annat under sin tid som serieskapare och insåg med tiden att han begått en del misstag. Synsättet i hans tidigare skapelser som, “Tintin i Kongo”, “Tintin i Amerika” och “Den mystiska stjärnan” är därför inte representativa för det typiska Tintinalbumet.
Det finns mycket jag kan berätta om Tintin men bland de album som först skickades ut från Tio Tretton hittar vi ett flertal album som i stället är förankrade i tankegångar om tolerans. För min egen del är det just den schablonmässiga hanteringen som sticker i ögonen.
Tintin i Kongo som ofta debatterats fanns inte på Tio Tretton och finns knappast på något annat bibliotek för barn. Biblioteken har sedan länga haft koll på de tidiga Tintinalbumen.
Jag vill inte kritisera Berhang Miri för hårt men den attityd han visade just då, samt ännu värre attityden hos en del personer som säger att det han gjorde var rätt, är oroväckande och lite mera än en storm i vattenglas.
Berhang Miri, med flera, har fått ett ont öga till alla Tintinalbum men har uppenbarligen inte läst dessa. Om alls så i alla fall inte tillräckligt.
Det tycker jag är oroväckande. De som “bränner” böcker har ofta inte läst böckerna själva. Det är också ofta dessa människor som tycker det är rätt att bestämma över vad andra människor ska läsa, skriva och tycka.
För min del får gärna Tio Tretton bestämma sig för att klassikerna snarare ska läsas på andra bibliotek samt att deras bibliotek ska fokusera på modern barnlitteratur. Det tänker jag inte lägga mig i.
Det som är irriterande är att Tintinalbumen kastades ut med påståenden som inte stämmer. Det är en attityd som jag inte vill att barnen ska behöva ärva från oss.
Haj Anders!
Jag anar att du bara läst mitt inlägg och inte korrespondensen under det innan du postade denna kommentar men jag tackar för din input i ärendet!
För att helt kort lämna respons så måste jag först skriva: jag förstår inte vad stormen rör sig om? Själv älskar jag Tintin, har läst alla album och sett/lyssnat på alla inspelningar oräkneligt antal gånger (att min brors tatuering föreställde tecknet från “Faraos cigarrer” var jag tydligen en av de första att se) och försvarar Hergés stereotyper med hull o hår (förutom de allra elakaste karikatyrerna såklart), men… det handlar ju inte om nåt BOKBÅL eller CENSUR? Var och en köper och läser vad de vill. Varje bibliotek väljer – inom vissa ramar – att köpa in/tillhandahålla de böcker de vill? Varför sån hysteri?
Kan inte låta bli att fråga om du blir helt tokig om jag säger att jag ogillar manga-porr också? 😉
Vänliga hälsningar!
//Ullrika
Ja, jag läste vad du skrev. Jag försökte förklara att Tintin-gate blivit lite mera än en storm i vattenglas. Sorry om det inte framgick!
Så varför då denna hysteri?
För ganska många är det inte trovärdigt att böckerna från början bara skulle flyttas och detta är i sig ett problem. Oavsett om de skulle flyttas eller förstöras; tyck vad du vill, att skicka ut böcker som man själv inte läst, eller uppenbarligen inte förstår, påminner just om bokbål.
Det är extremt känsligt för väldigt många och i en situation som är kryddad med rasistanklagelser så går känslorna höga. Många har ju läst Tintin och kan relatera till böckerna.
Flera har också utnyttjat händelserna på Tio tretton för sina egna politiska syften vilket spär på det hela. I synnerhet eftersom de hänvisar till felaktigheter rörande vad som egentligen hände. Dessutom, Behrang Miri har faktiskt blivit mordhotad vilket är fruktansvärt.
Detta handlar alltså mindre om vad som egentligen hände på Tio tretton. Stormen har smitit ut från vattenglaset!
Du tog upp stereotyper. I Stop comics censorship in Sweden har vi haft en konstruktiv diskussion rörande just stereotyper. Till exempel runt följande artiklar;
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/samma-gamla-nidbilder-av-svarta-manniskor
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/tusen-nyanser-av-svart
Om det är något meningsfullt med uppståndelsen runt Tintin-gate så är det just att sådana frågor lyfts fram.
Vad gäller “mangaporr”, det vill säga hentai, så blir jag inte alls arg på vad du tycker! Jag blir inte tokig om du tycker illa om lolicon, som är en undergrupp av hentai, heller. Detta skickar oss off topic men det var du som frågade. För mig har det aldrig handlat om att gilla eller ogilla hentai.
Jag vill att lagstiftningen istället ska utformas enligt straffrättsprofessor Madeleine Leijonhufvuds förslag som bygger på motsvarande princip som för häleri, dvs som en förlängning av brottet mot personen som varit förlaga till bilden.
http://www.dn.se/debatt/det-ska-inte-vara-straffbart-att-avbilda-fiktiva-barn
http://www.aftonbladet.se/debatt/article14984965.ab
Hoppas att det sista svarade på din fråga utan att helt kvadda din tråd.
Först och främst: Förlåt att jag utgick från att din kommentar var ett “massutskick”! Jag gick på mängden argument och den ganska opersonliga framställan och utgick därför – felaktigt – från att du fiskade intresse för din grupp på Facebook. Det var också därför jag slängde ut ett lockbete i form av en rätt provocerande respons som jag sedan direkt redigerade (om du fick mail om uppföljande kommentarer var det två olika versioner i mailet och i bloggen!).
Sen. Jag tror vi menar ungefär samma sak. Det jag menar med “storm i vattenglas” är att diskussionen tagit helt felaktiga proportioner och att få debatterar det verkliga problemet; magasinen flyttades några meter. Att det finns litteratur som måste diskuteras, och kanske redigeras, för att passa vår kontemporära verklighet tycker jag är viktigt men dit har den allmänna stormen ännu inte nåt. Det skriks bokbål och varnas för censur, men personligen är jag inte helt emot den typ av censur som är till för att “skydda svenssons från otäckheter”. Originalen ska sparas och arkiveras men nya upplagor ska tryckas. Det gäller all typ av litteratur, kultur och film.
Slutligen. Tack för dina intressanta inlägg i min mangadebatt! Du kvaddade inte alls utan livade upp: vad är väl en obesvarad fråga i ett forum 🙂
Som avslutning vill jag poängtera att jag med mitt ursprungsinlägg inte hade för avsikt att provocera åt nåt håll. Jag ville bara belysa det du – och jag – tagit ut flera gånger: saker får inte plockas ur sitt sammanhang för att användas som slagträ. “Vanligt folk” gastar gärna halsen hes och argumenterar likt väderkvarnar men missar de stora frågorna. Men vem är väl jag att döma? Jag är säkert lika “okunnig” i många stora diskussioner i livet!