Jaha. För tüsans böfvlar. Idag snattade jag – omedvetet och faktiskt till en arbetskamrat – en stycken dippsås från Burger King på lunchen. Jag skäms massor för det var verkligen inte meningen. Eller alltså. Det är ju inte för att det inte var meningen jag skäms utan för att det natürligtvis inte är okej att sno dippsåser! Men. I det här fallet var det for real ett ärligt misstag (om man nu kan prata “ärligt” när det gäller olovligen take away:ade små burkar från snabbmatskedjor) och förresten, vem snor en bearnaise för en femma liksom? Nåväl. Nu funderar jag i banor “karma för alla de såser jag betalt men glömt plocka med mig”… karma eller ej, mina kollegor har haft sjukt roligt åt min tjyvaktighet och skämten haglade resterande arbetsdag.
Jag väljer, medvetet, att inte citera några av skojigheterna men kan väl avslöja så mycket som att det börjat spekuleras i om detta var den inledande manöver som gör att jag nu ska falla över stupet totalt. En jobbkompis drog sig nämligen till minnes att jag försökt fuska med vabb under semestern*. Också. Jag räknas alltså som en högriskare nu med all vad det innebär av låsta klädskåp i omklädningsrummet och mjau… dom tror jag inlett en kriminell bana och säkert kommer börja fulladda film, gå mot röd gubbe och gu’förbjude cykla på trottoaren!? Jag är inte alls tillfreds med situationen, men… den som snattar en sås får faktiskt skylla sig själv. Väl? 😉
* fler fuskiga misstag: jag råkade begära vabb-dagar för alla dagar Millan var sjuk på Teneriffa istället för bara de jag skulle ha arbetat… extra pinsamt är ju att f-kassan kontaktat huvudkontoret i Borås för kontroll av schema så nu sitter det nån där och skakar på huvudet åt den fuskförsökande i Ullared :/ hujedamej så pinsamt. och fy så o-ruttigt att berätta om det på jobbet 😀
Haha! Det sägs ju att synden straffar sig själv, men det är ganska ovanligt att det sker så snabbt. 😉
Äsch. Jag tycker det är en smula orättvist att just jag blidde drabbad tycker jag ;p