Treåringen ordinerades antibiotika för sitt brända finger och eftersom den ska tas tre gånger om dagen tog jag idag med penicillin-flaskan till förskolan. Men. Där gick jag bet. Enligt reglementet får skolan (förskolan) inte ge barnen medicin – som inte är akuta eller absolut nödvändiga antar jag? – så där stod jag med min flarra.
Jag kan inte riktigt bestämma mig vad jag tycker om denna regel faktiskt. Det är ren säkerhet, det förstår jag, men det är stor skillnad mellan att inte få och att inte vara tvingad? See where I’m going? Istället för att förbjuda personalen att ge medicin kunde kommunen haft en frivillighetsklausul: dvs den pedagog som vill hjälpa till med medicinering får. Ingen skulle såklart heller få hålla en pedagog ansvarig för att tvinga i barnet medicinen, och vad kan helt ärligt bli fel?
Hade det varit helt galet att göra så? Vad tycker du? Hade varit skojigt att få input från båda sidor av staketet!
För personalens skull tycker jag nog det är bättre med “ska inte”. Det är inte alla föräldrar som accepterar ett nej.
Sen kan jag väl också tycka att viss smidighet borde kunna vara på sin plats.
Kan ni förskjuta tiderna eller kan någon smita dit och ge medicinen?
Nu var det bara en dos en dag och tyvärr var vi inte förberedda för att smita och ge medicin – vilken inte varit en så bra idé ändå i vårt fall av olika anledningar – så vi fick helt sonika hoppa över. Hoppas det blev ok med kuren ändå.
Jag är ju sån att jag tycker det är tråkigt att regler ska skapas efter de sämsta förutsättningarna. Och vad betyder “inte acceptera”? Att de ska tvinga pedagogerna? Det kan de ju bara göra om de ä på plats, och då kan de lika gärna ge medicinen själva 🙂 Hade det funnits en viss flexibilitet hade fröknarna själva kunnat avgöra och känna av situationen. Nu kanske det FINNS möjlighet till undantag även i vår kommun, det vet ju inte jag, jag vet bara att jag fick tvärnej med förklaringen att de inte får.
Jag vet att den flexibiliteten fanns på Ms förskola (och där kunde de verka väldigt rigida, men bara tills man landat i en ömsesidig respekt och förståelse)
Men jag tycker det är typiskt en sådan sak där personalen ska veta att de har fullt stöd från sina chefer till att säga nej. Sen finns det säkert de som inte förstår att det inte nödvändigtvis är samma sak att få lov att säga nej som det är att vara tvungen att säga nej.
Jamen självklart! Men det kan också handla om sättet att säga nej på… kanske? 😉
Typ…
Här får de ge, men bara ur orginalförpackning, dvs när jag hade delat upp vår flaska i två för att kunna ha en på förskolan och en hemma så var jag tvungen att lämna orginalflaskan hos dem. Det ger dessutom bara om barnet tar den frivilligt. Det tycker jag känns okej.
Andra gången bad jag om kur som skulle ges 2 ggr per dag istället och det gick utmärkt.
Bra av er kommun tycker jag! Och nu vet vi också att vi ska be om tvådosperdag-ordinering i fortsättningen 🙂