23/2 – o t u r s d u b b e l .

Lilla Millan har inte haft sin bästa dag idag. Vid lunchtid drog hon med onödigt hög fart ansiktet i en hård solstol. Jag var för tillfället gifvetvis moderslös med tjejerna vid poolen. Resultat: illvrål, blod åloverthöpjejs och erbjuden hjälpsamhet från främlingar. När fyraåringen låtit sig lugnas en smula – något som gick oväntat fort, hon är smart på det viset min lilla unge, vet när det är läge att lita på en vuxen – konstaterades kraftig fläskläpp och skrapat tandkött vid framtänderna. En isbit att sugas på och senare varsin isglass tros ha minskat fläskläppen avsevärt, och sexåriga assistenten var grym vid min sida!

Aftonmålet skulle intagas på någon av restaurangerna längs Klong Dao. Solnedgång åskådades, vattenbryn skuttades i och slutligen fann vi oss ett fint bord på Lanta Sea House.

Jo. Alltså. Den där fina vita klänningen. Japp, just den!

Den finns no more. Den fick nämligen tomatsås på typ hela sig. Vad värre är, såsen var kokhet och barnet i klänningen fick panik – såklart. Men då var vi två vuxna runt bordet och gemensamt drog vi klänning av, väckväck med heta tomatrester och sen kylde jag med vad som fanns till hands… en halv Cola. Det förslog ju inte långt, så med barnet i famnen älgade jag till poolduscharna jag av en slump tidigare iakttagit. Där möttes jag av inte mindre än tre anställda varav en stod redo med en handduk (en hade genskjutit och satte på duschen för oss). Vi sköljde en stund. Inte en kvart, men sålänge som den huttrande lilla nosen orkade och lite till, och sen fick den handduksinvirade återgå till matbordet, dit en ny pasta m tomatsås frambars. Huruvida vi fick betala för denna eller ej vet jag inte. Försökte tyda notan men den var lägligt plitad på thai :/

Ytterligare en otur är att mormorn stod på tur för illamående-bacillen idag. Ska vi vänta oss två små kräkare också nu kanske?