På förmiddagen fick vi hälsa på fantastiskt fina lille Henry – son till makens arbetskamrat tillika min vän Soffan! Sicken liten munsbit till bäbi! Tur vi fick pratat förlossningshistorier så alla eventuella funderingar åt olämpligt håll dämpades i sin linda 🙂 å nä, jag är inte skraj för att det gör ont, men min kropp är INTE gjord för att föda barn… två tydliga bevis på detta smäller nu, sex och nästan fyra år senare, i dörrar och skriker så taket lyfter på övervåningen ♥
Just nu sitter vi i bilen på väg mot lilla Märta och hennes familj som bjudit hem oss på kvällsmat! Tackar på förhand för en alldeles förträfflig kväll 🙂
Eftersom vi hade lite julklappsbyten att sköta – och latmanslunch att mumsa – fick jag efter Sofie-besöket tillfälle att briljera med min fickparkering i stan… kanske parkerade lite nära trottoarkanten, men det var bara för att jag apsilut inte ville stå för långt ut i gatan! Å kanske lite för att jag korrigerade en smulaste galet :p
Det va så mysigt att ha er här, hoppas vi hinner ses någon mer gång innan ni åker på erat äventyr 🙂 massor med kramar och tack för fikan! <3
Ja! Superskoj att träffa er med! Du har så himla fina ungar Sofie!
Med lite tur springer vi kanske på varann, och beroende på hur bra jag lyckas planera kanske vi t o m kan få till en planerad dejt 🙂
Krams!